söndag 29 november 2015

Where have all the flowers gone?

Den gamla folksången som bl.a. Pete Seeger skrivit text till har sitt mer bokstavliga svar i det faktum att det är senhöst. Då frodas inte växtligheten, precis. Förra helgens mer vinterlika landskap har ännu en gång bytts ut mot höstrusk. Och det är bra att hösten hänger i ett tag till, inte förrän på tisdag är det ju vinter enligt min kalender.

I hasselsnåret
Ett par riktiga nötter hängde där som om ingenting hänt

Utanför kyrkan stod ovanligt många bilar. Det var inte vilken kyrksöndag som helst utan 1:a advent. Kyrkoportarna har fått släppa igenom ovanligt många besökare och det lockades med kyrkokören som inte skulle sjunga Slayers repertoar. (Det dubbelkollade jag med initierade källor under lördagskvällens julfest som idrottsföreningen anordnade.)

Stigtomta kyrkas portar släppte igenom ovanligt många denna 1:a adventssöndag
Med kyrkan på behörigt avstånd

Till skillnad mot lördagen bjöd dagen på en och annan solglimt. Inte mycket men noterbart. Fulhösten dominerar annars å det grövsta. En färglös era som jag ändå låter förbli i färgformat denna gång. Blommorna som efterlyser i bloggrubriken bjuder inga som helst färger, dock är vissa av dem fortfarande fina i sina torkade former.




Det har kommit en del nederbörd den senaste tiden. Än så länge helt utan inblandning av snö. Min jourberedskap för farstukvistens snöfria bevarande går på halvfart och jag har valt att låta snöröjningsredskapen förbli kvar i boden. Någon måtta får det vara.

Den vattenmättade marken tar inte emot regnet som fallit

Jag avslutar dagens inlägg med ett par motiv som förekommit flera gånger tidigare här på bloggen. Kanske tycker jag extra mycket om dessa vyer eller annars är det ett tecken på att jag inte kan krama fler motiv ur promenadrundan som sträcker sig förbi Skillra, skroten och strutsfarmen.

Den gamla mjölkpallen vid Mårtenstorp
Prästgården

Nu är det hög tid att riva fram staken. Här ska eldas, i alla fall ett ljus. Kanske får även hemmets kopparpryttlar ett svep med putsduken. Traditioner måste hållas annars är det inte traditioner...

4 kommentarer:

  1. Jag plockade lite mossa till morsans adventsljusstake i morse,sedan tänkte jag dra iväg på en fotopromenad men då började det regna. Mjölkpallen ser bra ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Regnet dök upp här efter de tidigaste morgontimmarna och gav sig lagom till lunch. I skrivande stund (ca 20.00) har det naturligtvis frusit på och blivit precis aphalt på de asfalterade ytorna. En årstid som sätter tålamodet på svåra prov. :-/

      Radera
  2. I brist på färger får man leta former. Det gör du med den äran och sepiatonen som ligger över november är ju inte så tråkig egentligen. Den är vacker men kanske lite väl dominerande för att man ska bli så där riktigt hänförd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag tycker du är väldigt snäll mot fulhösten, för mig är det olika nyanser av tråkbrunt. Att kalla det sepia ger onekligen en trevligare klang och en nästan inspirerande inverkan.

      Jag biter ihop. Frostkristaller och frasigt underlag är ändå en aning trevligare denna årstid (förutom halkan). :-)

      Radera