onsdag 8 juni 2016

Vår utgångspunkt Klintehamn

Att vårt Gotlands-boende bokades i Klintehamn denna gång var ingen slump. Eftersom vi hade bil med oss till ön ökade rörligheten väsentligt och eftersom huvudutflykten skulle gå till Stora Karlsö var Klintehamn ett strategiskt perfekt val. Drygt 3 mil söder om Visby återfinns Klintehamn som alltså finns på öns sydvästra kuststräcka.

Ida utanför vår bil i Nynäshamn där vi står och köar för att komma in i färjans innersta
Hytt är ett trevligt alternativ på resan över Östersjön

De gånger vi varit på Gotland har jag bokat paketresor via Destination Gotlands hemsida. Denna gång hittade jag en stuga som fanns vid Pensionat Warfsholm. Från pensionatet tar man sig gående till bryggan där båten till Stora Karlsö lägger till på ungefär 10 minuter. Den korta promenadvägen är möjlig tack vare en lång gångbro över den grunda viken mellan pensionatet och hamnområdet.

Utanför stugan vid Pensionat Warfsholm
Gångbron mellan pensionatet och hamnområdet i Klintehamn

Att första helgen i juni ännu inte innebär högsäsong märktes då inte någon av de andra stugorna hade några hyresgäster. Det var däremot flera sällskap som bodde i det charmiga pensionatet vars centrum är Villa Wöhler. Ett namn som förföljde oss ända ut till Stora Karlsö där Willy Wöhler sedan 1800-talet haft stor betydelse för det unika fågellivet.

Villa Wöhler

Klintehamns centrala delar erbjuder bl.a. en ICA- och Konsum-affär. Sådant som är av praktisk betydelse för den som likt oss har för avsikt att klara självhushållningen på ett smidigt sätt. Vi gav oss själva aldrig riktigt tid att utforska gatorna på orten men det lilla vi såg avslöjade en del äldre bebyggelse med stor portion av charm och personlighet.

Svanarnas morgonsamling

Jag passade på att fota lite på morgon och kväll vid pensionatet. Träden och strandnärheten innebar ett rikligt fågelliv och i ärlighetens namn var det ett evinnerligt tjatter mest hela tiden. Och vackert. Det som möjligtvis störde den naturromantiska idyllen var det enorma landmärke som vindkraftverken och den gigantiska Lantmännen-byggnaden söder om oss. Det handlade mest om att inte titta ditåt om man ville bibehålla rätt feeling. Nja, så farligt var det ändå inte men dessa byggnader tornade verkligen upp sig över allt annat.

Landmärke i Klintehamn

Jag nöjer mig med detta vad gäller just destinationen Klintehamn. En bra utgångspunkt helt enkelt. Och säkert ett resmål mer uppmärksamhet än det fick av oss denna gång. Jag har gjort i ordning ett bildgalleri på Flickr med bilder från Klintehamn som du kommer till HÄR.

Prästkragar i kvällsljus utanför pensionat Warfsholm

Jag återkommer med mer Gotland inom någon eller några dagar.

2 kommentarer:

  1. Ahh, har varit på Gotland vid ett tillfälle men känner att det snart är dags igen. Kan tänka mig att fotomöjligheterna är oändliga där, speciellt på Furillen, Fårö och den nordvästra kustremsan som jag har funderat speciellt på.
    Tror att det blir en Gotlandsresa 2017 med hjälp av dina reportage här och nu och från din kommande resa, ser fram emot dessa!! Men du, Villa Wöhler påminner väldigt mycket om Villa Villekulla och båda dessa finns på Gotland, har du nån inside info om det finns något samband?
    Hörs o syns!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har funnit Gotland enormt lockande. De många ställena att stanna till vid och upptäcka är otaliga. Nordöstra delen är ett parti som omtala för sin spännande kust men jag har bara nosat på den delen av Gotland. Södra delen är speciell och lockande den också och många pratar sig varma om Östergarn som jag bara sett genom ett regnigt bilfönster.

      Vill du få en smak av Villa Villerkulla får du åka till Kneippbyn. Med lite tur har de en barnföreställning om Pippi Långstrump vid besöket... ;-) Skämt åsido så tror jag inte tyske herr Willy Wöhler inspirerat Astrid Lindgren. Men vem vet? Kanske Google har svaret (men jag gräver inte vidare i det). Gula hus är fina i rätt miljö och både Villa Villerkulla och huvudbyggnaden på Pensionat Warfsholm står för något som lockar.

      Radera