söndag 27 januari 2019

Energiknippe

Ännu en gång har vi fått förmånen att ta hand om den franska bulldogen Enzo. Han är lite knäpp, när jag själv gjort mig redo för en långpromenad och mega-rastning då vill han nästan omgående gå inomhus igen. När jag klär på mig lite slarvigt för att bara låta hunden kissa av sig så vill han vara ute i en evighet. Knäppgök.

Springa i snön = jättekul
Ett äkta fralla-ryck
Och upp för trappan till tomtens skogsbacke

När en nio månader gammal hund ska underhållas behövs uppenbarligen inte några större åthävor. Den är ganska duktig på att hitta på saker alldeles på egen hand. Enzo äter dessutom allt (tror han) vilket betyder att man får vaka som en hök över vad han försöker stoppa i sig. Jag trodde mest att det var retrievrar (läs "labradorer") som inte har tillstymmelse till stoppa-i-munnen-filter.

När man inget hellre vill än bli vän med kaninen...
...och den rackarn dissar en gång på gång och gömmer sig i sin bolåda.

Dagens spontana hundfotografering gick osedvanligt uselt. Jag tog en av kamerahusen som jag använde under lördagskvällen då jag fotograferade ishockey. Glömde att kolla inställningarna och lyckades fota 30 närapå kolsvarta bilder. Kameran inställd på "manuell" och helt knasiga värden. Jag måste chimpa mycket mer än vad jag gör, tydligen.

Med sikte rakt mot kameran

Att autofokusen ska hinna med när objektet rör sig rakt mot kameran är ingen självklarhet. Gång på gång kom Enzo ångandes mot mig och han struntade högaktningsfullt i att jag ville ta snygga bilder på honom. Vilken nonchalant modell!



Bättre så, stilla och med blicken fäst mot kameran. Och mossa hängandes ut ur munnen...

Nu tar jag sikte på att förbereda eftermiddagens futsal-träning. Utan fransk bulldog. Det är lugnast så.

3 kommentarer:

  1. Du blir säkert en utmärkt hundfotograf snart med hjälp av din nya modell. På tal om någonting helt annat, har du tips på några intressanta platser att fotografera i Norrköping?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fotar ju en hel del sport (minst sagt) och är van vid att det går undan framför kameran. Problemet med en hundvalp är att den rör sig helt oberäkneligt och alldeles för ofta kom Enzo rusande rakt mot mig från tre meters avstånd. Svårt att ens hinna ta en bild innan trynet var innanför motljusskyddet på objektivet.

      Jag erkänner att jag är kroniskt vilse i Norrköping men för mig är ju Industrilandskapet spektakulärt och något som både bör ses men också fotograferas. Det finns ytterligare sträckor längst Motala Ström som rimligtvis gör sig bra på bild. Skulle jag offra några timmar på något i Norrköping så är det hur som helst Industrilandskapet och området runt Louis De Geer-byggnaden jag tänker på i första hand.

      Radera
  2. Tack för tipsen. Industrilandskapet var det enda jag hade någon koll på. Åker dit med en hängiven fågelskådare som har lite koll på staden och en IT-konsult som jobbat där men man kan nog inte lita fullt ut på två ickefotografer.

    SvaraRadera