söndag 13 januari 2019

Kall luftfuktighet sätter spår

Söndagen inleddes med dimma och en jämngrå himmel. Tack vare minusgraderna i luften satte luftfuktigheten sina spår på omgivningarna. Inte tackar jag nej till något sådant om tillfälle ges. Ut med de broddförsedda kängorna (det är galet halt just nu) och kameran med finobjektivet Canon EF 135 mm monterat.



Det var inte några spektakulärt stora och fina frostkristaller efter gryningstimmarnas dimma. Men de räckte mer än väl för att sätta färg på landskapet i utkanten av Stigtomta.




Jag tog en promenad runt Skillra och Åsby. Med kamerans hjälp fångade jag några favoritmotiv och dessa bilder tänkte jag lägga upp här i bloggen i mitt nästa inlägg. Denna gång nöjer jag mig med några frostiga kvistar.



Om du inte dansat ut julen ännu är det hög tid. Endast några timmar återstår av Knut-dagen och det är ju idag det ska ske, varken före eller efter!

4 kommentarer:

  1. Frost gör sig ofta bra på bild. Gömmer det sig en byggnad i bokeh-bakgrunden på den sista bilden? Det känns så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I macro-perspektiv är frosten fascinerande och i det större perspektivet ger den landskapet en dos av skimrande vitt.

      Det är faktiskt inte någon byggnad som göms i bakgrundsoskärpan utan en tätare dunge av alar. Det är längst den bäck där bävern jobbat och slitit under hösten och t.o.m. lyckats fördämma så mycket att ett stort område är översvämmat. Ska bli intressant att se hur fortsättningen blir på den ivriga bäverns framfart.

      Radera
  2. Aha. Bävrar är svåra att fotografera men det är något lättare att se vår dem varit med sina vassa tänder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En bäver kan onekligen sätta ganska brutala spår efter sin framfart. Imponerande med tanke på att det är ett relativt litet djur. Chansen att få se Stigtomta-bävern är nog mininmal och jag har inte någon större lust att köpa ett gömsle för att sitta i dygnet runt bara för att få en bild på den rackaren.

      Radera