måndag 13 juli 2015

Yttervarv inne i byn

Så kom kvällen på första semesterdagen. Behovet av att komma ut en sväng och röra på benen sammanföll lägligt med att den beställda klubboverallen fanns att hämta på Loftet (Stigtomta IF:s klubblokal). Jag brukar orera över att mitt trivselväder är 18 grader (plus) och mulet. Huvuddelen av måndagen var mulen, t.o.m. lite duggregn mitt på dagen, men banne mig om det inte var ett par grader kallare än min önsketemperatur. 16 plusgrader den 13:e juli... Say what?!?



Dagens stora ansträngning blev hämtningen av ett större postpaket inne i Nyköping på Postnords terminal. Den förbaskade kaninburen skulle monteras också. Var finns alla entusiastiska djurägare i familjen när sådana moment ska genomföras? Va?



En transportskada lagades med superlim och efter att jag fått isär mina egna fingrar igen så kunde jag slutföra monteringen. Buren blev stadig nog för en noshörning om jag får säga det själv. Ingenting blev fastskruvat i uteplatsens golv heller. Ett ovanligt lyckat monteringsarbete för att komma ur mina händer.



Lite småtjurig över det minst sagt återhållsamma vädret satte jag mig vid mitt TV-spel. Tänkte spela ett av favoritspelen. Klockan var då ca 15 och jag kan konstatera att mitt Playstation 3 fortfarande (vid 21-tiden) håller på att uppdatera sig med kompletterande filer till Gran Turismo 6 som jag försökte starta. Låt gå för att det var 1,5 år sedan jag senast spelade men så mycket uppdateringar borde det väl inte hinna komma på den tiden? Så mycket tid har jag i vardagen för TV-spelande, tydligen.



Jag valde att gå ett varv runt Stigtomta. För omväxlingsskull höll jag mig inne i samhället men valde att "slicka kanterna". På så sätt kom jag bl.a. förbi den s.k. Skolskogen som ligger i anslutning till Stigtomtas låg- och mellanstadieskola. Det heter väl inte ens så nu för tiden.

Stigtomtas kyrka till vänster och Kyrkbyn till höger


Innan jag klev in på Loftet för att hämta ut träningsoverallen valde jag att skifta objektiv på kameran. Från macro till ett nästintill bortglömt objektiv i hyllan. Mitt Canon EF 28 mm/2.8-objektiv. Det är av en äldre konstruktion vilket i Canon-sammanhang innebär att objektivet bl.a. saknar USM-motor. Det knarrar och knastrar när det söker sig ram till rätt fokuspunkt så sakteliga. Nåja, hyfsat vidvinkligt på fullformatskameran och vem mår inte bra av att dammas av då och då?



Från Loftet genade jag lite för att komma mot fotbollsplanen vid Parken. Jag gick förbi den gamla trädgårdshandeln som bröderna Jönsson hade tills för snart 14 år sedan. Växthusen är nu nedmonterade och inte mycket ser ut som det gjorde när vi flyttade ut till Stigtomta 1993. Det var alltid trevligt att kliva in hos dem för att köpa en bukett blommor. En svunnen tid som inte kommer tillbaka.

Av trädgårdshandeln finns inte mycket kvar längre

Jag samlar ihop tankarna och laddar för en ny dag. Vad den ska innehålla? Kanske reparation av kaninburen. Vem vet, kaniner är ju robusta små djur.

söndag 12 juli 2015

Damallsvensk match på Tunavallen

Jag klämmer in ett rent sportfotoinlägg här i brist på annat. Min lördag innebar, förutom förmiddagens gräsklippning, att dra upp till Eskilstuna där stadens representanter i Damallsvenskan hade match på Tunavallen.

Tunavallen i Eskilstuna
En av Tunavallens fyra hörnhus

Det kostar mig förstås en slant att åka ända till Eskilstuna för att få glädjen att bevaka en match. Nu är det ändå landets högsta serie och det är verkligen ett sant nöje för mig. Mest invändningar kan man ha mot att det tar så mycket tid från det att jag åkt hemifrån tills jag har redigerat sista bilden och skrivit en efterföljande text. (Det sistnämnda är jag inte klar med ännu trots att det snart är söndag lunch.)

Eskilstuna United har nog damfotbolls-Sveriges mest hängivna publik

Damallsvenskan har haft sitt sommaruppehåll redan. Det skedde samtidigt som det var fotbolls-VM. Förstås. Hemmalaget Eskilstuna United DFF återupptog sitt seriespel mot AIK. Gästerna ligger tvärsist i tabellen med endast en inspelad poäng efter 8 matcher. Bättre går det för United som krigar i toppen, några poäng bakom FC Rosengård som ser svårstoppade ut även denna säsong.

Något som kamerunskan Gaelle Enganamouit sa verkar roa lagkamraterna. Mycket.

Det har sina sidor att fota på Tunavallen under sommaren. Risken för solsken finns, även en usel sommar som denna, och då kastar läktarsidorna och höghusen i hörorna sina hårda skuggor över planen. Och sedan är det detta förbaskade konstgräs som inte på något sätt absorberar värme på samma sätt som naturgräs. Värmedaller är nog det allra största dilemmat när man fotar med teleobjektiv på långt håll.

AIK:s Jennie Nordin och Uniteds Olivia Schough har värmedaller runt fötterna

Jag försökte verkligen att dokumentera hela mitt besök på Tunavallen denna gång. Inte bara matchbilder utan lite runtomkring. Jag är sällan på allsvenska matcher och då blir det mycket annat än själva matchen som är intressant. Vissa bilder sparar jag på till en annan gång, annat behövs som blogg-illustrationer eller till bildgalleriet.

Eskilstunakuriren video-intervjuar tremålsskytten Elena Sadiku efter matchen

Jag testade denna gång att fota med ett kamerahus som hade 300 mm-objektivet på sig och en kamera med 70-200 mm-zoomen. Allt för att täcka både det som hände på avstånd och det som hände vid den kortsida jag befann mig på. Knepigt. Hann inte skifta som jag borde alla gånger och det kräver träning.

Eskilstuna Uniteds Sara Thunebro
Ännu en duell mellan sprintern Olivia Schough och en gapande Jennie Nordin

I och med att samtliga matcher i Damallsvenskan TV-sänds denna säsong så innebär det restriktioner för oss som fotar nere på planen. Vi får inte alls befinna oss på bortre planhalvan där reklamskyltarna absolut inte får skymmas. På långsidan där lagens avbytarbås finns är det mer naturligt att vi inte får röra oss hur vi vill. Alltså återstår i princip kortsidorna samt ungefär 5 meter in från hörnflaggorna på långsidorna. Jag brukar vilja fota alla spelare och lagdelar samt väldigt gärna från mittlinjen men det är bara att glömma i dessa sammanhang. Tyvärr.

Där nedanför klacken hade man velat vara när måljublande Elena Sadiku kom ångande

Nu ska jag samla ihop mina tankar och anteckningar för en matchtext på lokalsporten.se. Det kommer att bli några positiva ordalag om United och framförallt tremålsskytten Elena Sadiku. Snacka om succé-comeback efter ett års knäskade-problem. Värre blir att inte trycka ner AIK-tjejerna ännu djupare i skorna. Det såg inte bra ut och deras enda inspelade poäng hittills ser inte ut att få sällskap på länge...

Tungt för AIK i årets Damallsvenska

Ha en fantastisk söndag!

onsdag 8 juli 2015

Påpassligt otajmad

Huvaligen vad det har regnat idag. I alla fall tidvis. Tropiskt skyfall minus 20 grader. Jag åkte hem från jobbet mellan regnskurar men tänkte invänta det utlovade uppehållet vid 20-tiden innan jag gav mig ut på en halvlång promenad. Nu var vädret avsevärt bättre tidigare på kvällen så jag spatserade ut redan vid 19-tiden.

Humlorna flockas vid lavendeln
Lavendelnektar måste vara något alldeles extra

Jag konstaterade att hur bra min Canon 5D Mark II än är så hängde den inte med i svängarna när humlorna studsade mellan de små lavendelblommorna. Den jagar fokus och hinner inte heller justera ordentligt om det rör sig det minsta lilla. Kameran är fortfarande jättebra men inte när det rör sig. Kanske har jag blivit bortskämd med jobbets 5D Mark III som har en helt annan fokusprestanda.

Jag drar till med att detta är harkål

Kamerans mittfokuspunkt funkar acceptabelt men det är sällan lönsamt att försöka använda någon av de andra mer perifera fokuspunkterna. Då fladdrar objektivet fram och tillbaka utan att riktigt veta vad den ska leta efter. Tyvärr.

En liten jordhumla (?) i dikeskanten

En s.k. fullformatskamera ska jag absolut ha. Får väl spara ordentligt till en 5D Mark III och hoppas att Canon släpper en version IV snart så att begagnatpriserna går ner från nuvarande 18000 kr för ett hus. Eventuellt kommer en lansering i augusti enligt vissa rykten.

Ängshaverrot

Jag vet att jag också vill komma över en Canon 1D Mark IV. Den sista av de snabba "sportkamerahusen" med den mer udda sensorn i APS-H-format. Min 1D Mark III duger för utomhussport men skulle må bra av högre upplösning och bättre ISO-prestanda. Därav min längtan, allrahelst med sikte på inomhussporterna som ju ska ha sin bevakning.

Någon sorts gräsfjäril (jag fick aldrig se insidan av vingarna)

Just för stunden är jag inte på objektivjakt. Jag vet att jag skulle vilja byta ut ett par av mina objektiv till bättre varianter, men kvalitetsvinsten skulle ändå vara marginell. Vad jag ska skaffa mig är i alla fall ett par telekonvertrar. Både 1,4 och 2,0. Men de kostar trots allt 4400 kronor styck så jag får nog sansa mig lite och köpa en i taget. Konvertern med förstoringsgrad 1,4 har jag tänkt mig först eftersom jag inbillar mig att den skulle göra sig ypperligt på mitt 300 mm-objektiv vid fotbollsplanen.




Idag gick jag på södra sidan av TGOJ-banan. Den grusväg som löper parallellt i en kilometer (eller något åt det hållet) längst järnvägsspåret tar mig fram till en vändpunkt vid den grind du ser här ovanför. Längre än till en gårdsplan kommer man inte på denna väg. På ena sidan har man järnvägsbanken och på andra breder en kohage ut sig.

Grusvägen söder om TGOJ-banan

De mörka molnen hopade sig. Jag tyckte inte att de var hotfullt nära. Däremot blev de en dramatisk bakgrund i denna bild:

Med mörka regnmoln som bakgrund

Jag hade väldigt fel. Med solen i ryggen kom de första regndropparna. Som tur var hade jag i alla fall hunnit vända på min väg tillbaka hemåt.

Den stora ängssmygaren är ändå ganska liten

Jag fick sträcka ut stegen i takt med att regnet ökade. Sjutton så fort molnen rullade in över mitt huvud. Och hur himla fel väderprognosen hade. Klockan var vid det här laget 20 och då skulle kvällens finare väder dominera. Jo tack.

Regnbåge

Lite vatten tål jag men det är värre att utsätta kameran och objektivet med allt för mycket av den varan. Stänk är ingen fara men jag vet inte riktigt var smärtgränsen går. Ett par av mina andra kameror skulle jag nog inte bekymra mig för även om det hällregnade.

Tack för idag!

tisdag 7 juli 2015

Vidsynt eller bara skelögd?

Har man nu skaffat ett fisheye-objektiv så är det väl lika bra att använda det. Eller kanske inte. Det är inte helt lätt att komma till tals med. På min 50D eller 7D så blir det i alla fall rektangulära bilder men på fullformatskameran får jag 180 graders runda pluttar i mitten av sensorn istället för något som liknar en traditionell bild.

Dikeskanten vid Stora Ramshult. Och ser man på, gårdagens efterlysta rödklöver!

Att endast lita på ett fisheye-objektiv under en långpromenad tyder på ett visst mått av dumdristighet. Å andra sidan har jag lärt mig att uppskatta utmaningen med begränsad utrustning när jag rör mig i hemtrakterna. Släpar man med sig mycket utrustning, t.ex. på en utflykt eller på ett turistmål, ägnar man mer tid åt att skifta objektiv eller kamerahus än att verkligen försöka använda det man för tillfället har i händerna. Alltid medveten om att man skulle haft ett annat objektiv på kameran...

Baldersbrå vid Stora Ramshult

Nåväl, fisheye-objektivet är sällan använt och det är egentligen inte jättekonstigt. Förvrängningen är utmanande men möjligheterna med massivt skärpedjup kittlande. Ett kul objektiv helt enkelt. Och Samyang gör verkligen bra grejor trots avsaknad av autofokus på mina Canon-hus.

Selfie med pinne vid Salinge. Observera att det inte är en selfiepinne...

Jag tog mig förbi Tallstugan och ut mot de böljande sädesfälten vid Varväng och Starrlösa. Det är öppen terräng och ganska händelsefattigt men ack så vackert när de odlade åkrarna rör sig i vinden. På vänster sida av vägen nickar kornaxen för vinden.

Korn

På höger sida sträcker sig de styvare vetestråna uppåt mot det livgivande ljuset. Ännu långt ifrån mogna. Den tiden kommer också men just nu får fortfarande tillväxtfasen råda.

Kameran fick jobba nere i vetefältet

En solskenskväll med behaglig promenadvärme. Något stabilt högtrycksområde finns inte i sikte. Det gäller att ta tillvara de solglimtar som bjuds.

God kväll!

måndag 6 juli 2015

Högsommar-markörer

Tillbaka i gamla invanda hjulspår. Både väderleks- och fotograferingsmässigt. Det har blivit svalt, regnigt och satan så blåsigt. Jag har fotat växtlighet längst en av promenadstråken i utkanten av Stigtomta.

TGOJ-banan kantas av rallarrosor
Rallarrosorna på väg att slå ut

När arbetsdagen var slut hade regnet upphört och jag tog snabbt beslutet att en långpromenad skulle sitta som en smäck. Jag valde den snabbaste kamerautrustningen jag äger och har. Kanske för att gå fortare, kanske för att det blåste så in i vassen att ingenting var stilla särskilt länge och därmed behövdes rapp fokus; Canon 7D Mark II och mitt 70-200 mm-objektiv.

Humlan var lite för snabb för mig och kameran. Tyvärr. Lite ofokuserad.

Jag gick upp mot Prästgården och noterade att Skillras ladugårdstak var full med kajor. I kohagen var ännu fler kajor och varför de samlats där och då kom jag inte riktigt underfund med. Jag skrämde upp ett flertal när jag traskade längst den slingrande grusvägen och fick uppleva ett äkta Hitchcock-moment.

Fåglarna

Jag har döpt dagens inlägg till Högsommar-markörer. Det fanns gott om signaler som sade mig vilken årstid vi nu inträtt i. Jag har inget släktskap med Linné och delar därmed få eller ens några av hans kunskaper. Tyvärr. Jag känner dock igen en och annan sommarblomma, precis som vilken lantisflanör som helst.

Blåklint i vetefältet
Blåklint vid Mårtenstorp
Vallmo vid strutsfarmen

Där skogsridån gav som mest skugga hittade jag ett par nattvioler. Sånt måste fotas. Orkidéer är ju inte fy skam. Ner på knä i ett dike (den lilla granplantan var rackarns vass att sätta ner det kortbyxebara knäet på) och leta vinkel och inställningar som skulle passa i det sparsamma ljuset. Jag fick min bild och är nöjd.

Nattviol

Det är långt kvar innan kornet på åkern har mognat. Det rasslar inte ens i vinden trots att spröten växt till sig. Nu fick det utgöra förgrund till Stigtomta kyrka där borta i fjärran över det gamla flygfältet öster om Stigtomta.

Stigtomta kyrka

Den avslutande bilden är en blommande tistel. Jag önskade även någon bild på gul- och rödklöver samt på någon fjäril men inget av detta lyckades denna måndagskväll. Nåväl, det är bra att det fortfarande finns några otagna bilder där ute i världen!

Tistel

Nu ska jag sätta mig och välja ut familjebilder till utskrifter. Också en syssla när kvällen närmar sig natt.

söndag 5 juli 2015

Ännu en upptagen helg

Jag hade på förhand inte riktigt räknat in den nyligen passerade helgen till de upptagna och bokade. Nu blev det ändå så och det var väldigt trevligt. Övernattningsgäster fredag till söndag och släktmiddag under lördagskvällen. Det fanns saker att fira, och det gjorde vi. Bilderna? De är enbart för de inblandades familjealbum men jag kan sträcka mig så långt som till att jag nu fått ta ett fyrgenerationers-foto vilket glädjer mig oerhört (även om det inte var någon av mina egna avkommor som stod för bebislyckan). Min gamla mor sken som en sol med barnbarnsbarnet i famnen.

Maten lockade trots värmen på uteplatsen under lördagskvällen

Jag fick även lite hemmapyssel under lördagen. En något försenad, men väldigt fin, 50-årspresent överlämnades till mig. Den var tung och flerdelad. Tog rejält med tid att montera.

Usch så mycket delar

Jag nöjde mig inte med utmaningen att skruva ihop utan tränade även på att filma under tiden. Jag tror jag behöver filmkunskaperna (och redigeringskoll) i framtiden så det var ett bra övningsobjekt även om det var jag själv som placerades framför kameran. Här är videon:



Om inte helgen gått åt till släktumgänge hade jag säkerligen tagit fasta på att det var rallytävlingar i omgivningarna i två dagar. Förvisso grisigt varmt och dammigt men det brukar det vara under denna traditionella rallytävling anordnad av SMK Nyköping. Istället fick jag ta min Canon 7D Mark II och mitt 300 mm/2.8-objektiv och jaga lite motiv på tomten. Långt från sportigt, dock.

Trollslända
Spindel
Nyponros
Traditionell ros (min årliga s.k. crowd pleaser-bild)
Plötsligt har de stora blåklockorna slagit ut

Efter en sväng upp till en totalt överbelamrad badplats vid Kisäng, där jag för övrigt tog årets premiärdopp, så blev jag varse att lavendelns första blommor slagit ut. På med macro-objektivet på 7D-kameran och dagens sista bild blev ett faktum.

Lavendeln kommer förhoppningsvis att locka många insekter till sig den närmaste tiden

Jag gnetar på en vecka till innan det förhoppningsvis blir semester. Jag skriver förhoppningsvis för är jag inte klar senast på fredag med en specifik arbetsuppgift får jag jobba ett tag till. Folk vill tydligen ha sin lön varje månad... även under semestertider. ;-)

onsdag 1 juli 2015

Månadens bild: Juli

Vad minns vi av och vad var väldigt representativt för fjolårets julimånad? För mig var det värmen och de många badtillfällena. I våra närliggande sjöar likväl som i Östersjön. Värmen dröjde sig kvar på kvällarna och in i natten och det var alldeles ljuvligt. Kanske står vi inför ännu en fin julimånad detta år, den börjar ju i alla fall lovande, men sett till hur våren och försommaren varit så borde vi inte hoppas på allt för stora väderunder.

I mitt urval av månadsbilder till den väggalmanacka som i år antingen samlar damm i en låda eller pryder sin plats på väggen hos mina närmaste släktingar har jag för juli valt ut en bild tagen en sommarkväll vid Kisäng. Sommarstugeområdet vid Långhalsen har även en välbesökt badplats samt ett par småbåtsbryggor.

Juli

Det var en inbjudande kväll. Båten påminner mig dessutom starkt om det skärgårdsliv med tillhörande sommarstuga samt båt som familjen en gång haft i Bråviken utanför Nävekvarn. Både nostalgi samt en meditativ stund i nuet efter att familjen badat tillsammans i det varma och inbjudande vattnet. Det är juli för mig!

Bilden är tagen med min äldsta digitala systemkamera, Canon 50D, med det superflexibla multizoom-objektivet Canon EF-S 18-200 mm. ISO 200, brännvidd 187 mm, bländare F/5.6 och slutartid 1/8000 sek. Jag tog med den utrustning jag var minst rädd om till stränderna ifjol och även med tanken att vänja mig inför den då stundande Kroatien-resan. I år blir det inga sådana excesser utan Österlen och Visby. Inte kattskit det heller, förresten.