Köttfärs och tallris

Vad vore julen utan traditioner? Och för mig finns ett antal komponenter som bygger de ramar som definierar julfirandet. Med en sinnesstämning snubblande nära vansinne måste några grejor göras varje år när julen närmar sig. Putsa alla kopparkärl är en av aktiviteterna som behöver göras. Inte för att det måste vara nyputsat utan för att jag ska komma i rätt sinnesstämning. En annan grej är att skaffa tallris till nämnda kopparkärl.

I korsningen mellan Larslund och Fjällskär

Till min glädje noterade jag i veckan att man huggit ur skog i Enstaberga korset längst väg 52. Perfekt. Nyfälld tallskog innebär tillgängligt tallris. Färskt och fint. Och jag kan inte tänka mig att det finns något som hindrar mig från att plocka lite av detta ris för hemmets och julens frid.

Allt var inte frid och fröjd i skogsdungen i korsningen där vägen går vidare mot Enstaberga. Bara för att det fanns en liten skogsväg som gick upp i skogen så är tydligen folk tvungna att stanna och dumpa sopor. Sängbottnar, bilstolar och annan bråte var slängd i närheten av den lilla graffititaggade boden. Vandaler finns det gott om och de lär inte träda fram och stolt förkunna att de har åstadkommit dessa stordåd...

När jag nu tagit mig halvvägs till stan fanns det en sak till på att-göra-listan. Jag behövde åka till livsmedelsaffären för att köpa blandfärs. En måste-sak till årets köttbullsstekning. En gång per år, lagom innan julafton, ska det stekas köttbullar. Helst sjukt många. Till det behövs köttfärs och det var inget som fanns på den lokala ICA-affären under lördagens besök. Innan jag kom till Oppeby fick jag ett infall och impulsstannade vid pumpstationen vid å-kröken.

Vid rondellen upp mot Skavsta, vid Nyköpingsåns krök, ligger en pumpstation

Jag har spanat länge mot en glipa i alträden ner mot Nyköpingsån och sett en vy som jag mer än gärna skulle vilja fota i tidigt morgonljus. Det har aldrig blivit av. Idag gjorde jag i alla fall ett stopp för att kolla läget. Det var nog inte lika lovande som det sett ut från bilfönstret på väg 52.

Nedanför pumpstationen kan man se vattennivån i ån

En bro på Sörmlandsleden

Inte den charmigaste sträckan på Sörmlandsleden med landsvägen precis intill sig

Jag gick från pumpstationen in mot staden. Sörmlandsleden slingrar sig längst kanten av Nyköpingsån. Jag följde leden några hundra meter innan jag hasade ner till strandkanten. Med mitt 50 mm-objektiv fick jag inte riktigt den vida brännvidden jag hade behövt men å andra sidan var ju inte ljuset eller några andra förutsättningar de rätta heller. Jag fick åtminstone ett hum om hur det såg ut nere vid vattnet i åkröken.

Nyköpingsån

Tråkigare väder än idag går knappast att hitta. En blygrå himmel och bruntråkiga omgivningar. Dis och dimma lade sig över nejderna när jag var på hemväg från staden men då ville jag inte stanna till ytterligare en gång. Jag hade ju ett uppdrag; att steka köttbullar.

Nu laddar vi för upploppet innan målsnöret någon gång under fredagskvällen. Sedan får det gärna bli fridfullt och lugnt när julhelgen gör entré!