Snabbkoll vid Pilgrimsbo

Onsdagens finväder lockade ut mig på ytterligare en tur efter att vi kommit hem från äventyren vid Ryssbergen. Jag slängde in kameraryggsäcken i bilen och åkte de få kilometerna västerut till Vrena. Efter förra vinterns besök vid Vrenaån kändes det som det kunde vara en upplevelselönsam grej att göra även denna vinter. Skillnaden är väl bara den att det inte är vinter just nu...

Vägbroarna över Vrenaån

Fjolårets observation av strömstaren fick ingen återupprepning. Däremot simmade det enorma mängder gräsänder på den strömsatta sträckan av Hallbosjöns utlopp. De var överallt och de vinnlade sig om att höras så mycket som möjligt.

Solen var på väg ner när jag kom till Pilgrimsbo. Då blir det väldigt mörkt och murrigt i ån. Tyvärr syns inte den nedgående solen över Hallbosjön utan den trillar ner bakom trädridåer och annat som "är i vägen".

Till höger om mig var det både is på vattnet och ljusare i landskapet

Jag blev chockad över hur lite vatten det var i sjön och ån. Det måste ha varit 60-70 cm lägre vattenstånd än ifjol vid den här tiden. Den lilla piren och bryggan där ångbåten Munter lägger till under sommarhalvåret torde inte kunna hysa någon båt just nu med tanke på vattennivån.

Den tunna iskanten mellan Hallbosjön och Vrenaån bjöd på spännande former

Jag gick nedströms en bit så jag hamnade mellan gamla och nya landsvägsbron, strax nedanför Vrena IF:s bastubyggnad. När jag kom ner för slänten mot åkanten konstaterade jag hur lite vatten det var framför mina fötter.

Linjen i överkant på den stora stenen i ån avslöjar den mer normala vattennivån

Nu hoppas jag på lite mer kyla och is så att strömstaren hittar tillbaka. Den ger jag gärna lite fler försök att fota.