söndag 29 juli 2018

Hukar och smyger allra längst i söder

I skrivande stund är det söndagskväll och familjen har varit hemma i Stigtomta i ett par timmar. Vår Österlen-vecka är avslutad och det skedde inte utan visst besvär eftersom den 5,5 timmar långa hemresan blev drygt en timme förlängd p.g.a. en trafikolycka längst vägen och ett irriterande vägarbete på E4:an norr om Jönköping (som säkert ledde till milslånga köer under denna tättrafikerade semestersöndag). Hur som helst gick bilen bra och alla medpassagerare verkade trygga (sovande) eller åtminstone inte skogstokigt irriterade.

Siluett av fyren vid Sandhammaren som blir bakbelyst av sommarkvällens sista strålar

I detta inlägg kommer bilder tagna under en av dagarna nere på Österlen som faktiskt började med att vi tog oss bort från "Sveriges Provence" och istället åkte västerut längst den sandstrandsklädda sydkusten. När jag och Anita var 20+ åkte vi på tältsemestrar runt bl.a. södra Sverige. Då stannade vi till vid Smygehuk, landets sydligaste plats, och samma upplevelse ville jag nu ge våra två yngsta döttrar. Minus tältandet förstås, så obekvämt ville jag inte göra det för dem.

Lovisa, Anita och Alva är oerhört coola vid Smygehuk-skylten
Här hänger mitt resesällskap så långt ut på udden som de lyckades komma
Med ett gammalt visitkort som miniskylt påtalar jag vad det handlar om
Vi strosade runt i ökenhettan en stund
Sveriges sydligaste rastplats på en gräsmatta som avslöjar att det är hyfsat regnfritt denna sommar
Ännu en karg bild från Smygehuk
Konst med ett par, för trakten, välanvända flaggor i bakgrunden

Vi fortsatte vår expedition bort från Österlen och hamnade i Trelleborg där vi gick ett varv inne i Trelleborgen. Jo, vi lärde oss mycket i det lilla (men stekheta) museet. En "trell" är någon slags snedsträva i en palissad och det finns ett flertal Trelleborg i Skandinavien (och fler förväntas upptäckas om arkeologerna får krafsa och borsta tillräckligt länge). Efter kunskapsinhämtningen från vikingatidens Trelleborg gick vi ut och såg den rekonstruktion som man tillverkat av en del av den gamla borgen. Ändå var det grodorna i dammen som var mest intresseväckande för döttrarna. Några pussar eller prinsar blev det dock inte. Denna gång.

Lovisa och Alva uppe på Trelleborgen

Små grodorna
Kermit The Frog

På vår väg österut och hemåt stannade vi till vid Löderups Strandbad för att tjejerna skulle få bada av sig det värsta resdammet. Själv tog jag en promenad med kameran längst strandlinjen där flera fantastiskt charmiga sommarstugor är placerade. Jo, vi hade varit där dagen innan och jag var mer än plågad av kokt-kräft-färgat skinn sedan dess och kunde omöjligen få för mig att ta av mig tishan eftersom jag försökte visa omgivningen en viss hänsyn.



Den långa bryggan vid Löderups Strandbad med Kåsebergas höjder i bakgrunden

Jag skulle få mitt dagliga bad denna dag också. Vi inväntade rätt tillfälle (solnedgången) innan vi åkte från stugan till närliggande Sandhammaren. Dagtid var där ett inferno och totalt parkeringskaos men för ett kvällsbad var det fullkomligt ljuvligt. Solen gick förvisso ner bakom oss, över de höga sanddynerna, men med tanke på hur varmt det var både i luften och vattnet gjorde det inte ett skvatt att inte solen lyste ner på oss.


På väg ner till Sandhammarens fantastiska strand


En s.k. tyck paxning av det mer avancerade slaget på den milsvida stranden



Efter badet och när klockan närmade sig 22 kunde jag inte motstå att fotografera rakt ut mot det öppna havet där månen behagade visa upp sig i nästan full prakt (en dag till fullmåne).

I ett pastellfärgspektra visade julimånen upp sig över Östersjöns horisont

Att kvällsbada visade sig vara en populär syssla som flera andra företog sig. Vi lärde oss under denna resa av en äldre dam att man ska ha med sig en sopborste! Vid parkeringen kämpade vi alla tappert med att befria fötter och ben från alla fina små klängiga sandkorn och där halade den nämnda kvinnan fram sin sopborste och vips satt hon sandfri i sin bil medan vi med klibbiga händer förtvivlat försökte lämna tillbaka det som tillhörde stranden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar