måndag 4 november 2013

Koppartorp en mulen Alla helgons dag

Väderprognoser är inte att lita på. I lördags förmiddag hade jag planerat en utflykt till Simonsberget i Koppartorp. Det lär finnas andra vägar upp till toppen än den lodräta bergsväggen (som är allmänt känd bland klätterfantaster.) På vägen ner mot Buskhyttan insåg jag att planerna nog fick skrinläggas då det regnade och verkade allmänt oskönt för en tripp längst stigarna upp mot toppen. Ett stopp i Koppartorp fick det ändå bli, men på plan och stadig mark och med ett paraply över huvudet.

Tunabergs kyrka

På min mors sida har jag mina rötter just i Koppartorp. En sväng in genom kyrkogården mot minneslunden kändes lämpligt då det även var Alla helgons dag och jag tittade till mormor och morfars grav samt ägnade en stunds tankar åt min sedan 20 år avlidna far i minneslunden där en gång askan spreds. Det gråregniga vädret förstärkte sinnesstämningen.

Tunabergs kyrka

Jag var långt ifrån ensam på kyrkogården. Parkeringen var full av bilar. För den som besökte någon av alla kyrkogårdar när mörkret föll i lördags bör det ha varit en stämningsfull stund med alla ljuslyktor som tänds denna dag.

Tunabergs kyrkas klocktorn

Jag har valt att göra bilderna svartvita denna gång. Det var så grått och tråkigt på himlen så det kändes mer eller mindre som att bilderna lika gärna kunde gå i samma ton. Nu är det absolut så att det är vackert i Koppartorp. Och hade det varit sol eller åtminstone ljusare vid mitt besök skulle jag säkert lämnat färgerna kvar i bilderna.

I anslutning till kyrkan finns den gamla skolbyggnaden som sedan länge istället fungerat som församlingshem. Kuriosa i sammanhanget är att en gång i tiden hyrde Tunabergs Fotoklubb lokalerna på övervåningen. Jag var som tonåring medlem i fotoklubben och under ett par år även sekreterare. Nervöst då mötesprotokollen fördes i inbundna böcker. Då gällde det att inte skriva fel... Om jag minns rätt skrev jag alltid ett utkast på lösblad innan jag med möda plitade ner bokstäverna i boken.

Koppartorps församlingshem (f.d. skola)

Koppartorp är ett gammalt gruvsamhälle som sedan tidig medeltid fram till slutet av 1800-talet haft gruvdrift efter bl.a. kopparmalm. En rad gamla arbetarbostäder och byggnader finns bevarade och Hembygdsgården är väl värt ett besök.

Tunabergs Hembygdsgård

Vill man se Hembygdsgården och mynningarna till gruvschakten när året är som finast är ett besök på midsommarafton att rekommendera. Det gäller dock inte dem som har svårt att röra sig bland folk då det av tradition brukar vara precis smockfullt med midsommarfirare på de arrangerade festligheterna. Denna novemberdag var jag däremot ensam att flanera runt bland de gamla byggnaderna.

Gammal byggnad i Koppartorp
Husknut. I ordets rätta bemärkelse.

Mitt besök i Koppartorp blev inte så långvarigt denna gång. Mestadels beroende på det ogynnsamma vädret. Jag satte mig i bilen och tog den slippriga och krokiga grusvägen vidare ner mot Nävekvarn istället. Och bilder från besöket där kommer troligtvis upp här i bloggen under tisdagen.

På återhörande!

4 kommentarer:

  1. Koppartorp verkar vara en intressant plats. Några Midsommarbilder vore ju kul att se. Ganska ovanligt med en träkyrka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är 10 år sedan jag var där på midsommarafton men ryktet säger att det är ännu mer välbesökt nu för tiden. De senaste åren har jag och familjen hjälpt till med idrottsföreningens midsommarfirande på orten där vi nu bor.

      Helt riktigt att det är en gammal träkyrka. Och jag har också förstått att det är lite ovanligt. Kyrkan har sin charm även på insidan och jag har varit där både i glädje och sorg. Den enda kyrka jag har några känslomässiga band till.

      Radera
  2. Svartvita bilder gör sig väldigt bra, inte minst under gråmulna höstdagar som de vi nu upplevt. Det blir en viss känsla i bilderna, jämfört med de i färg.

    Koppartorp är en liten byhåla, men har en mer spännande omgivning och historia än de flesta runt Nyköping.
    Har ett antal arbetskamrater som bor här, så en del besök har det blivit.
    För två somrar sedan gjordes ett besök på muséet och nere i gruvan. Väl värt att göra ett återbesök någon gång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan nog säga som så att vägsträckan där det är 50 km/timmen är omotiverat lång och att det är mer landsort än tätbebyggt område vid Koppartorp. ;-)

      Det tråkiga med mina bilder i inlägget är nog den helt strukturfattiga himlen. Men det hjälpte förstås inte att konvertera dem till svartvitt... Möjligtvis blir det inte lika uppenbart tråkigt i svartvit version.

      Radera