Ryssbergen

Jag har en sak gemensam med alla de människor som genom Friluftsfrämjandet hjälper till vid Ryssbergen. Vi har starka känslor för snö. Skillnaden är att deras känslor är positiva.

Ryssbergens Friluftsgård

Ryssbergen är ett friluftsområde som ligger söder om Nyköping längst Nävekvarnsvägen. Huvudattraktionen, och det som syns på långt håll, är skidbacken. En backe som växt sedan jag var en liten knodd. Jag stod på tillväxt några kilometer ytterligare längre ner på Nävekvarnsvägen och i samband med resor till och från skolan passerade jag denna kulle regelbundet.

Ryssbergsbacken

Utsikt från Ryssbergsbacken

Under något årtionde bestämde man sig för att bygga till Ryssbergen och det gjordes med bl.a. rivningsmassor. Lastbilarna åkte upp på baksidan av backen för att tippa sina laster.

Körvägen upp mot Ryssbergens topp.

Hela området är fint och anläggningen välskött. Som jag berättade i gårdagens blogginlägg ligger Svanviken vid backens fot. Det finns ett fint motionsspår och de snörika vintrarna kan man också hitta skidspår ute i terränglådan.

Jag gjorde några blandade småhopp men det var inte särskilt kul.

På min väg ner mot trädgränsen (...nåja...) stötte jag på några löv som ännu inte släppt sitt grepp om de pinnar de satt fästa vid.

Efter mitt toppförsök (!) gick jag ner via körvägen och då hamnade jag slutligen vid en större rastplats som jag kan tänka mig är välbesökt under snömånaderna av grillkorvstokiga snöentusiaster. Det är inget fel med grillkorv, vill jag tillägga!

Rastplats med vindskydd vid Ryssbergen.

Bredvid rastplatsen återfinner man Ryssbergsstugan som ligger fint i kanten av skogen och med motionsspåret precis bredvid sig.

Ryssbergsstugan. Notera att det är mitt på dagen och att solen inte står högre.

Uthusets väggbeklädnad var intressant.

Under fjolåret fick Friluftsfrämjandet problem med skidliften men som jag förstått det är liften nu lagad och man hoppas säkert på en kall och snörik vinter. Om snön uteblir men det blir minusgrader kan i alla fall snökanonerna jobba. Mycket frivilligarbete läggs ner för att kunna hålla backen öppen för skidåkning!

Jag gick tillbaka mot bilen på den välfyllda parkeringsplatsen och stannade till för att ta en bild på de vackert röda nyponen som glänste i höstsolens sken.

På min väg från parkeringen mot Nävekvarnsvägen konstaterade jag att det fortfarande finns de som tar tillfället i akt att spela en runda golf. Nyköpings Golfklubb har en stor anläggning bredvid Ryssbergen som i alla tider lystrat till namnet Ärila men nu har de tagit bort det ur klubbnamnet så jag vet inte vad man får säga eller ej. Man vill ju inte säga fel inför de hatt- och cardigansbeprydda golfarna...

Jordbruksintresserade som inspekterar markerna.