Sepia och droppar

Väderprognosen slog rejält slint. Lördagsförmiddagen skulle ju vara solig, inte innehålla ihållande regn och uselt vinterväder. Men min väntan lönade sig och när dagen kommit till sin mitt kunde man utan sydväst och gummistövlar ta sig ut för en nypa frisk luft. Jag plockade med mig en kamera och ett sällan använt objektiv, mitt 70-200 mm-tele som i och för sig används flitigt men då alltid i inomhusmiljö när det vankas sport.

Temat bland bilderna blev ofrivilligt en mängd regndroppar som fastnat på växtligheten. Och förvånansvärt många av bilderna fick en sepia-ton som naturen själv ordnat med. Sepia? Enligt Wikipedia är det en "typ av mörkbrunt vattenlösligt färgämne som utvinns ur bläckfiskens bläckkörtel". Inom fotografin är det inte ovanligt att man ger bilder en sepia-ton i efterhand, men för mig blev det så utan att jag efterbehandlat bilderna.

Jag tog mig runt skroten och tidvis tittade solen fram. Det är onekligen tacksammare att fota när allt inte är grått och halvmurrigt. Men tyvärr valde solen emellanåt att gömma sig bakom någon molnslöja och då försvann lite av mystiken i bilderna.

När jag kom hem stod jag en stund nedanför fågelbordet och tittade. Endast de lite modigare av fåglarna tordes stanna kvar då jag stod så nära deras matställe. Och jag förundras över att de dräller så mycket med maten. Varför ska alla solrosfrön placeras på marken där de blir blöta när de kan ligga kvar i fågelbordet?

Talgoxen letar käk bland solrosfröna på marken under fågelbordet.

Ha en riktigt skoj trettonhelg! Själv laddar jag för en heldag i Ramdalshallen under söndagen då en inomhusfotbollscup avgörs där för våra lokala damlag.