Kyrkan vid Stjärnholm |
En kort sväng på den märkliga men tankeväckande konststigen ledde oss vidare ner till Stjärnholmsvikens vatten. Vårsolen värmde och äntligen börjar vi se slutet på en allt för lång period av bakslag och snöslask. Lövträdens livskraft exploderar efter att ha hållits tillbaka av de kyliga vindarna.
Ovanför den vitsippstäckta marken for fåglarna fram mellan de knoppande träden. De fjäderbeklädda varelserna är sångglada och ivriga just nu. Mycket som ska fixas med hus och hem samt ett varv till med artens fortlevnad. Ett skådespel för både ögon och öron.
Vår promenad tog oss åter tillbaka mot parkeringsplatsen. En viss väntan blev det vid lekplatsen där vår 14-åring och snart 12-åriga dotter valde att hänga istället för att ta promenaden ner till vattnet. På asfalten roade sig några 15-åriga konfirmander med att spela basket.
Alva i häng-mode |
Lovisa en smula mer aktiv på sin ände av gungkonstruktionen |
Och jag som tänkte att här har vi årets häftigaste självporträtt.
SvaraRaderaMannen med huvudet nere i marken är en helt absurd skulptur/installation. Jag tycker den är häftig. Om jag inte har fel är den ganska omtalad också. :-)
RaderaPromenader rensar säkert men framför allt är det ju auto-sortering av tankar. Man behöver inte ens tänka, det liksom filtrerar sig självt. Hoppas det redde sig väl efter din promenad. Fina bilder fick du med dig i alla fall. Kyrkan med "rökring" ovanför taket fångade genast mitt intresse. ;)
SvaraRaderaVem vet hur det kommer sig att det hamnade en rökring ovanför kyrkan. Kanske en ny påve utsetts? (Lite långsökt i vårt protestantiska land men vem vet...)
RaderaJag får nog promenera många gånger innan allt löst sig. Tyvärr. Jag återkommer i ärendet under torsdagen. :-)