Sommardagens sista strålar

Vilken majdag! Fullständigt avlägsna kändes de svinkalla dagar vi nyligen lämnat bakom oss när termometern denna majdag balanserade på 30-strecket. Tidigt medveten om hur varmt det skulle bli passade jag på att klippa gräsmattan under förmiddagen. Passade bra eftersom jag dras med en lätt feber sedan i torsdags eftermiddag. Svettig så det rann om mig, det hann jag naturligtvis bli trots allt.

Intro-bild till min 15-minuterspromenad vid solnedgången

En dag under takfläkten med timmar som ömsom ägnades åt självömkan och ömsom till bloggskrivande passerade. Efter den sena middagsmaten fann jag det för gott att ta med mig kameran och klev över TGOJ-banan ner mot låglandet vid Hallbosjöns kant. Jag har varit där många gånger och säkert visat otaliga bilder från beteslandskapet. Allra bäst gör det sig under sommarmånadernas solnedgångar.

Den dallrande värmen låg kvar trots att klockan närmade sig 21-strecket. 25 grader är i alla fall varmt efter min måttstock. Värmen syntes nästan på solnedgångsljuset vilket jag inte tackade nej till när jag skulle fånga resterna av denna dag med min kamera.

Jag kom närmare och närmare den hage där kvigorna gick på bete. En oförsiktig rörelse nära stängslet gav mig en mindre behaglig elstöt på överarmen. Aj. Nu är kvigor bland de mest nyfikna djuren jag känner till och flocken sökte sig allt närmare farbrorn med kameran på andra sidan stängslet. Roliga motiv och ett härligt inslag i landskapet.

Efter att ha hälsat ordentligt på de unga korna vände jag på klacken och gick hemåt på nytt. Solen var fortfarande över horisontlinjen men allt mer dold bakom några tunna molnslöjor. Återigen rann svetten över min panna och jag påmindes om att det fortfarande var varmt samt att febern inte riktigt lämnat mig.

God kväll!