I skenet av en sol

På bekostnad av värmen har solen tittat fram denna sena novembersöndag. Och även om inte en molntapp varit i vägen för solen är det inte direkt någon dallrande värme från strålarna. Jag noterade också en fördel med att temperaturen nu trillat ner under nollstrecket! Det var stadigt att gå och leran var plötsligt försvunnen, i alla fall mindre lerig.

Hallonblad som ännu inte gett upp.

Rallarros, eller i alla fall det som varit en gång i tiden.

"Hinner jag med en blomning till?"

Jag tog det säkra före det osäkra idag och skruvade på mitt macro-objektiv på kameran. Och därmed bjuds du på de gamla vanliga bilderna. Kort skärpedjup, motljus och lite centrumplacerade motiv. Men idag har jag ändå några exempel på subtila och nästan obegripliga bilder också. Konst! ;-)

Leran och vattnet hade frusit lite konstigt i vattenpölen.

Frosten bet sig fast i gräset i diket.

Jag erkänner utan omsvep att jag saknat möjligheten att ta promenaderna hemmavid i fullt dagsljus. Och även om jag kunnat ta en halvtimmespromenad på lunchrasten så har omgivningarna varit trista (vem vill gå runt en gammal flygplats) och vädret har i ärlighetens namn varit uselt. Idag fick jag nöjet att traska runt skroten och strutsfarmen och det blir en promenad som tar en timme och en kvart. Perfekt!

Favoritvippa i motljus med björkdungen i bakgrunden.

Det lilla smultronbladet i diket var så blekt och ynkligt. Vintern är nära.

I kanten av barrskogsdungen lyste solen upp det torra gräset.

Inne i skogen, på en sten, kämpade växtligheten.

Det blir inte mycket fotograferande just nu. Men lördagen ägnades åt en heldag i en inomhushall då jag fotade damernas distriktsmästerskap i futsal. Och den efterföljande bildhanteringen samt text-skrivandet har tagit hela dagen idag. Man ska ha något att syssla med mellan varven...

Futsal, alltså "inomhusfotboll", i Vilstahallen (Eskilstuna.)

Tack för idag!