Ett besök vid Bärsta, del 1

Ibland planerar jag helt efter eget huvud och det borde jag inte göra. I alla fall inte om hänsyn ska tas till övriga familjemedlemmars idéer om vad fritiden ska användas till. Jag hade hoppats att vi skulle kunna åka iväg till något lämpligt ställe, göra upp en eld och grilla korv till lunch. Nu när vintern är så fin. Icke då, yngste dottern hade långtgående planer för sin lördag som inbegrep stadsbesök med en kompis. Nu ville hon inte gå miste om korvgrillningen heller så vi andra tordes helt enkelt inte dra iväg och elda på egen hand.

Jag började istället förmiddagen med att genom köksfönstret fota de domherrar som var på besök vid fågelbordet. De har hittat hit nu, faktiskt flera gånger denna vinter. Kul!

Domherrar och pilfinkar under fågelbordet där de hittar solrosfrön som landat på snön

Domherren med lite snö på näbben efter pickandet på solrosfrön nere i snön

Min tanke var att dra iväg till Harhålet, badplatsen en bit upp längst sjön Yngarens strandlinje. Nu tog jag istället beslut om att själv åka iväg en kort sväng till Bärsta som också ligger i kanten av Yngaren men på betydligt närmare håll än Harhålet. Jag tog med mig kamera (förstås) och på den monterade jag mitt vidvinkelzoom.

Inför synen av sandad vinterväg blev jag en smula nostalgisk, så såg det oftast ut när jag var barn

Till Bärsta är det inte mer än 3-4 kilometer. Tyvärr är det en ganska smal men mycket trafikerad landsväg dit vilket gör att det knappast är lämpligt att låta barnen cykla till Bärstabadet på somrarna trots den relativa närheten.

Bärsta gamla skola

Sista biten ner mot badplatsen kantas av små hus i en liten by. Ett område med anrik historia som jag kan allt för lite om och som inte gick att googla sig fram till kunskaper om. Jag skulle behöva ta hembygdsföreningen till hjälp för att förklara dess historia.

"Bärsta-stugan" står att läsa på en skylt på huset

Två hus som sammanbinds av en genomgång

Ungefär i höjd med de hus som är på bilden ovan upphörde plogningen av den smala grusvägen. Sista biten ner mot badplatsens parkering var således ganska svårforcerad. Bra med fyrhjulsdrift på bilen i dessa lägen.

Ner gick det bra men hem i uppförsbacke fick jag för säkerhets skull lägga i lågväxeln

Och som vanligt när jag kommer fram till en stor men tom parkeringsplats slår det liksom slint. Var ska jag ställa bilen? Efter en viss tvekan valde jag plats.

Efter några svängar hit och dit hittade jag en ledig plats för bilen...

På somrarna brukar det vara mycket folk vid denna badplats. En stor gräsyta, gungor och ett par utedass finns att tillgå. Tyvärr håller den lilla stranden på att växa igen av all vass som kantar dess sidor. Senast i somras träffade jag en äldre, mycket äldre, dam som berättade om hur det så ut här för mer än 60 år sedan.

Bärstabadet

Nu sköts ändå badplatsen hjälpligt och det med kommunala medel. Gräsmattan klipps, papperskorgar och latriner töms. Tyvärr verkar en av de små bodarna ha glömts bort i den kommunala budgeten de senaste åren.

Underhållsbehov vid Bärstabadet

En bod som på baksidan har två utedass

Jag var inte först att gå i snön nere vid badplatsen. Förvisso verkade det bara ha varit ett sällskap där före mig sedan snön som slutade falla i torsdags. Jag tog några bilder vid strandkanten, eller i alla fall det som borde varit strandkanten innan is och snö suddat ut de flesta spåren av playa.

Bärstabadets insnöade strand

Jag visste dock vad som var mitt huvudmål under denna utflykt. Och det var inte själva badplatsen. Därför sökte jag mig längst strandkanten i västlig riktning.

Jag passerade förbi timmertraven som legat på samma ställe något år nu...

...vidare förbi en tämligen ny brygga...

...och fram till naturreservatet Bärstakärret!

Jag ber att få återkomma med bilder från Bärstakärret i ett senare inlägg. En mycket spännande plats som Sörmlandsleden skär igenom. Och för mig som dagen till ära var utrustad med kamera var det ett utmärkt ställe att fotografera på!