söndag 25 januari 2015

Ett besök vid Bärsta, del 2

Gårdagens blogginlägg var inledningen på min bildberättelse om Bärsta och naturreservatet Bärstakärret. Det visade sig vara en plats som gjorde sig utmärkt på bild när snön låg vit och orörd.

Naturreservatet Bärstakärret presenteras med en skylt vid badplatsens parkering

Jag har gått genom reservatet vid ett tidigare tillfälle. Då var det sommar och varmt. Jag har aldrig, aldrig stött på så många snokar som den gången. Uppenbarligen är kärret en utmärkt jaktmark där snokarna hittar mycket föda. Det gällde dock inte under lördagen då vintern hade våtmarken i ett fast grepp.

Genom den öppna delen skär en lång spång

Sörmlandsleden tar vandraren runt och igenom Bärstakärret. Jag kom från ett annorlunda håll och kunde utnyttja det faktum att det är fruset och tjäle i marken. Alltså traskade jag där det normalt sett inte alls skulle gå att ta sig fram.

Sörmlandsledens orangea markering
En fin rastplats intill vassen och några meter från Yngarens kant

Några spår av hare, räv (!?) och en uppskrämd fasantupp var vad jag fick av djurlivet denna gång. Eftersom jag endast hade med mig ett vidvinkelobjektiv var jag inte så ledsen för det minimala djurlivet, jag hade ändå inte kunnat föreviga det med kameran på denna tripp.

De små tallarna delar plats med några resliga enar på kärret
Enarna verkade må bra ute på kärret

Som du kan se i dagens bildskörd dominerades landskapet av två ögonfångare. Dels de rännilar av öppet vatten som gav struktur och mönster i den vita snön...








...och sedan fångades blickarna av den långa spång som korsade kärret. Innan jag trampade sönder snön sträckte den sig som en lång bomullsförsedd båge över den öppna ytan.







Det känns inte riktigt "hemmavid" och Södermanland när jag tittar på bilderna. Trots minnet av alla ormar under de varma månaderna måste jag se till att ta mig till kärret i sommar. Macroobjektivet ska få jobba hårt med att föreviga alla udda blommor och växter som håller till där. Och kanske en och annan snok...



Jag tackar för mig. Dagens rusar vidare med fotbollsträning under eftermiddagen och Björkvik får ännu en gång finbesök från Stigtomta :-)

2 kommentarer:

  1. Häftiga bilder på det öppna vattnet, där hade jag nog blivit kvar tills fingrarna förfrusit. Gillar också rastplatsen, bänkar fulla med snö blir ofta bra bilder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade verkligen linjerna som det rinnande vattnet skapade i den annars helt snötäckta ytan. Väldigt snyggt. Kanske hade det varit roligare med solsken samtidigt som jag misstänker att det blivit utfrätt och vitt i snön om solen skinit från klarblå himmel.

      Radera