onsdag 6 maj 2015

Den blomstertid nu kommer...

...men den är ju redan här. Både vilda och tama sträcker de sig upp mot det livgivande ljuset. Mer påtagligt än någonsin en dag som denna då plötsligt fukten och de kalla vindarna gav vika för 18-gradig värme och solsken. Tyvärr snurrar hamsterhjulet så fort just nu att det inte finns tid att stanna upp, ta in och njuta. Stegringen fortsätter och det kommer inte att lugna ner sig förrän i månadsskiftet juni/juli.

Även de långsammare trädsorterna börjar knoppas nu
Lönnarnas blomklasar vajar för vinden

Jag ska verkligen, verkligen försöka hoppa ur hamsterhjulet i några dagar. Snart. Lite flängande till bara. Med anledning av den stundande andningspausen satt jag och gick igenom mina bilder från augusti 2011 då familjen senast var på Gotland. Det är knappt fyra år sedan. Förutom alla behagliga minnen från resan slog det mig hur vansinnigt vackert det är på ön. Och annorlunda, mycket annorlunda.

På Skavsta blommar pingstliljorna just nu

En annan sak som slog mig när jag tittar på bilderna från Gotlandsveckan 2011 är att jag förmodligen skulle ta en eller annan av bilderna annorlunda idag. Kameran är densamma fortfarande, en hel del av objektiven också men det har gått ytterligare år av träning. Då hade jag bara haft min digitala systemkamera i 2 år (dessförinnan hade jag inte fotat med systemkamera sedan tonåren vilket är lääänge sedan).

Nyckelpiga i djupet av ett lupinblad

Jag inbillar mig att jag blivit bättre att fota på de år som gått sedan sommaren 2009 då jag köpte min Canon 50D. Det skulle jag kanske bäst bevisa med att ge mig ut och fota med ursprungsutrustningen som fortfarande är intakt i kameraväskan. Det är lätt att fastna i teknikaliteter, kanske till och med att lättvindigt skylla på utrustningens tillkortakommanden istället för de egna bristerna.

Tulpanerna har blivit flera vid Stora Berga

Givetvis har jag blivit bekvämare med vissa tekniska detaljer på mina kameror och objektiv. Men jag vill så innerligt att inte det är den enda förbättring jag gjort under åren. Det är inte den huvudsakliga anledningen till en eller annan bra bild, tycker jag. Nej, det som gör den stora skillnaden är känslan och blicken. Intuition eller helt enkelt magkänsla när det är läge att höja kameran, hitta vinkeln, utsnittet och bäst utnyttja det ljus som råder. Högtravande? Javisst, men jag vill ändå försöka att inte vara något pretto.

Bondsyrenens knoppar liknar just nu väldigt mycket...
...blomknopparna på hästkastanjerna vid Stora Berga

Jag börjar att längta ut till Gotland igen. Inte för att jag tror att det blir läge för fotografering till 110% de få dagar vi nu tillbringar där. Det ska bli roligt, avkopplande och extra kul att ett par i sällskapet inte tidigare varit på Gotland. Raukarna står där oavsett väder men kanske, kanske får vi se solen gå ner i Östersjön där vi står straxt utanför Ringmuren i Visby någon molnfri kväll.

Vår dotter Ida på stranden vid Visby i augusti 2011

Jag önskar en fortsatt förträfflig vecka!

2 kommentarer:

  1. Gav bilden från Gotland tummen upp på Instagram och gör det igen. Mycket fin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Den bilden hade jag glömt bort. Har en liknande bild med de två yngsta döttrarna hänger på väggen som en canvastavla.

      Radera