Vinterfint genom 300 mm

Redan under slutfasen av min lördagspromenad såg jag vad som komma skulle. De mörka nederbördsmolnen rullade in över vår del av världen. Att jag sedan tvingades köra bil under kvällen i snöeländet var bara för att jag verkligen skulle fatta att det blivit vinter ännu en gång.

Innan jag gick ut för att skotta på söndagsförmiddagen riggade jag min 5D som fick macro-objektivet som kompis. Mitt i snöskottningen kom en flock sidensvansar som landade i ett av grannens äppelträd. Givetvis skyndade jag mig in för att hämta in 7D samt 300 mm-teleobjektivet men tyvärr hade flocken dragit vidare när jag kom ut igen. Synd, de är ju så makalöst fina. Snöskottningen slutfördes och sedan tog jag tele-lösningen istället för macro-lösningen som promenadsällskap. Kanske skulle sidensvansarna dyka upp igen?

En flock steglits var det färggrannaste jag lyckades fota på promenaden

Steglitsarna har också de ett säreget läte

Jag vet ju att 300 mm-objektivet är alldeles för tungt för att ta med på långpromenad. Antingen får man gamnacke eller annars armkramp beroende på hur man försöker bära åbäket. Men lite lattjo var det att försöka fota landskapsfoton med 300 mm kanonrör.  Allt går med lite vilja och denna gång var det så vackert i omgivningarna så jag försökte verkligen fånga detta på bild.

Flanör i nederkant och Skillras ekonomibyggnader i bakgrunden

Ladugården, eller stallet, tillhör Stentorp

Även dagens promenad gav mig tillfälle att testa att sätta huvudmotivet (eller det som borde vara huvudmotivetI i oskärpa. Det fina 300 mm-objektivet är ju grymt på många sätt och bokehn är en av de starka egenskaperna.

Huset med det vackert brutna taket utgör en subtil bakgrund

Ännu ett hus fick utgöra en bakgrund som endast delvis framträder

Inte bara snö bidrog till ett vackert vinterlandskap utanför Stigtomta.Uppenbarligen släppte de närvarande dimmolnen ifrån sig en hel del fukt som byggde vackert formade frostkristaller på både kvistar och torra växter.

När jag kom förbi Mårtenstorps vackra björkdunge försökte jag bli lite konstnärlig. Björkstammarna sattes i skärpa medan en ridå av björkkvistar i förgrunden fick bidra med en slöjeffekt i bilden. Om det funkar eller inte ligger i betraktarens ögon. Typ.

Jansson konstnärar lite. Enda bildbehandlingen är att jag gjort bilden svartvit.

När jag närmade mig slutet av promenaden repeterade jag två av bilderna jag tog under lördagens runda. Du hittar dem i inlägget före detta i bloggen. Istället för sol var det snö och kyla i dagens bilder.

Gravplatsens tulpaner är nu snötäckta

Hasseldungens hängen är frostklädda

På hemmaplan konstaterade jag att påfyllningen vid fågelborden i plommonträdet välkomnades av vinterfåglarna. Herr och fru Koltrast uppskattade det skrumpna äpple jag tryckt fast i änden på en kvist.

Fru Koltrast satt på den snöklädda marken och pickade

Herr Koltrast uppskattade äpplet (bilden tagen genom köksfönstret)

Allt som allt en trevlig promenad även om de isande kalla nordanvindarna innebar att jag fick borra ner huvudet mellan axlarna emellanåt. En ny vecka väntar full av aktiviteter. Energipåfyllningen i helgen har varit bra!