I slutfasen av finhösten

Alltså, nu är det inte mycket kvar av finhösten. Bara centimetrar bort lurar fulhösten med sin eländiga tryne. Till många sörmlänningars glädje (varför jag nu ska ta alla deras åsikter i min mun...) så bjöd innevarande lördag på solsken. En lyx i en tid med låg himmel och nederbörd i överflöd.

De sista löven är på väg att blåsa bort

Trädens höstfärger ligger snart och förmultnar på marken

En asp bland alla andra har valt att hålla extra hårt på sina löv

Den bruna förgrunden är vad november har i beredskap åt oss (Salinge i bakgrunden)

Efter några timmars trädgårdsarbete tog jag min kamera och mitt 100-400 mm teleobjektiv på en promenad. Hade det inte blåst så förbaskat mycket så hade jag nog fortsatt i trädgården med lövräfsningen. Jag vägrar dock att räfsa löv i halv storm. Lönlöst.

Höstäpplen

Rönnbär finns det gott om i år

På vallen blommar fortfarande rödklövern. En och annan blomma stretar envist emot. Vi har haft någon enstaka frostmorgon hittills men någon riktig köldknäpp har vi än så länge sluppit. Det kommer snart snö (!) enligt väderprognoserna och då packar nog de sista växterna ihop och gräver ner sig för säsongen.

Baldersbrå som envist kämpar på

I trädgården vid Kavlinge blommar höstastrarna

Mitt telezoom kommer sällan till användning nu för tiden. Sedan jag köpte mitt 300 mm-tele har det tagit över i sportfotosammanhang. En fördel med 100-400 mm-objektivet är att det åtminstone är bärbart (till skillnad från det tämligen stora och tunga 300 mm-objektivet). Idag hade jag nytta av telegluggen vid ett par tillfällen.

På långt, långt håll fotade jag rådjuren som betade ute på höstsådden (Stigtomta IP i bakgrunden)

I början av min långpromenad stannade jag för att fota rönnbärsklasar mot den blå himlen. Tyckte det var ett fint höstmotiv. Inte förrän jag stannat och börjat fota såg jag att det satt en domherre och smaskade på rönnbären. Och den smaskade! Fågeln uppvisade ett alldeles förskräckligt dåligt bordsskick men det gjorde mig inget eftersom jag fick mina bilder.

Domherre som äter rönnbär

Nu lägger jag undan kamerautrustningen för idag och väntar ivrigt på nästa tillfälle som ges till lite hederligt och ytterst vanligt "vardagsfotograferande". Det sker på tok för sällan nu för tiden.