Jakten på hösttecken

Den första frosten är i faggorna. Kanske inleddes gryningstimmarna i söndags med en temperatur runt nollan men jag är inte helt säker. En sak är i all fall uppenbart tydlig och det är att hösten definitivt är här. Sommaren har förvisso dröjt sig kvar under dygnets ljusa timmar. Så när som på ett par regnskurar under den gånga veckan så har torrperioden varit lång. En märklig övergång mellan sommar och höst är vad vi fått uppleva i år.

Jag roade mig med att rubriksätta dagens blogginlägg med samma terminologi som brukar användas när vintern ska bli vår. Då är vi hysteriskt intresserade av att leta vårtecken. Tidningarna tar tacksamt emot bilder på tussilago, fjärilar och sippor. Alla ska lockas att leta snödroppar, bofinkar och huggormar.

Det är inte samma pådrag när hösten närmar sig. Hur skulle det vara om vinterns antågande var lika upphaussat? Skulle du klara av att tipsa om säkra sommartecken när våren är på väg att ta slut? Nej, det verkar som det här med tydliga årstidstecken endast är förbehållet våren.

För en gångs skull var jag fotbollsfri i lördags. Några rejäla tag i trädgården avslutades med att jag bar in några korgar med ved i vedboden. Det borde jag inte ha gjort, usch så ont jag fick i knän och ljumske. Jag var inte värre däran än att jag kunde ta med mig kameran på en halvlång promenad när eftermiddagen närmade sig kväll.

På himlen hade jag tidigare under dagen noterat en flock med tranor som kom norrifrån och var på väg söderut. Det har tystnat vid Hallbosjön där tranorna samlats de senaste veckorna. Nu dominerar istället gässen. De har verkligen inte samma lyskraft som tranorna. Faktiskt är det ganska skönt att de drar söderut eftersom gässen tenderar att skita ner något alldeles förskräckligt där de slår sig ner.

Jag använde under lördagen min Canon 7D Mark II och det nyanskaffade telezoomobjektivet (Canon EF 70-200 mm f/2.8 IS II USM) som kom i ett paket under fredagen. Det är en brännvidd jag är mycket van vid och jag har ju även f/2.8-versionen utan bildstabilisering sedan tidigare.

Efter söndagens serieavslutning med flicklaget i fotboll tog jag med mig kameran till en herrmatch i division 6. Huvuddelen av matchen fotade jag med mitt 300 mm-objektiv men mitt nya 70-200-objektiv fick givetvis visa vad det går för också. Både med och utan telekonverter (x1,4). Jodå, jag kan inte säga att jag är missnöjd men det är inomhus i sportsammanhang jag ser fram emot att sätta objektivet på "riktigt" svåra prov.

Bilen var fin men jag hann inte ställa in kameran fullt ut för en "bra" panorering

Vi jagar vidare efter fler hösttecken. Det är vackert med den flyktande klorofyllen!