Gripendagen genom sökaren

Lördagen den 11:e februari arrangerade ishockeyklubben Gripen HC Nyköping sitt återkommande och årliga event Gripendagen. En familje- och sponsorvänlig aktivitet kopplad till en seriematch på hemmaplan med målet att nå ut till så många som möjligt. Ett av knepen är att bjuda på entrén (men också hitta sponsorer som betalar 1, 3 eller 5 kronor per åskådare som tar sig till arenan).

Den unga och energiska styrelsen i Gripen HC kontaktade mig för flera månader sedan med förhoppningen att jag skulle kunna ställa upp och dokumentera deras arrangemang. Givetvis hörsammar jag sådana saker. (Gripen har ju sedan tidigare blivit "bortskämda" med att jag ställt upp och fotat spelarporträtt, lagbilder, promotionbilder m.m.) Utöver bilderna från alla kringarrangemang, utställare m.m. så hade jag en traditionell sportbevakning att göra i samband med ishockeymatchen som spelades.

För tydlighetens skull, ifall någon googlat sig fram till detta blogginlägg med förhoppningen att hitta bilder och text om Gripens match mot Rimbo IF, så tipsar jag om mitt blogginlägg på Lokalsporten där även en länk till det stora bildgalleriet finns. Du hittar detta HÄR>>>

Gripens maskot Grippe bjöd barnen på godis i entrén

I bloggtexten hos Lokalsporten lägger jag ut texten kring själva arrangemanget och matchen. Detta blogginlägg ska istället handla om den fotografiska delen av uppdraget. Kanske intressant om du, precis som jag, är fotonörd. Här har jag också valt att leka med gråskalor, istället för hela färgpaletten, i bilderna jag tog under Gripendagen.

En trappa´upp, på VIP-hyllan, bjöds det på mat och försnack med Gripens tränarpar

Ifjol gjorde jag en liknande bevakning och i år visste jag därför på ett ungefär vad jag hade framför mig. I entrén, den lilla foajén utanför Rosvallas stora ishall, är det skralt med ljus från takbelysningen. Faktum är att i stort sett all inomhusfotografering utan blixtljus kräver hög-ISO, i detta fall allt från mingelbilderna på VIP-hyllan till ishockeymatchen ute på isen. Brus i bilderna blir liksom något att lära sig leva med. Allt bildmaterial denna gång samlades in med kameror inställda på ISO mellan 3200 och 6400.

Gripens supportershop

Nu är mina vidvinkligaste objektiv inte särskilt ljusstarka. Mitt 17-40 mm-objektiv användes flitigt och det har f/4.0 som största bländare. Fisheye-objektivet (det manuella från Samyang) har bländare f/3.5 som största öppning. Nu funkar inte fisheye-objektivet superbra på full glugg så där försöker jag blända ned åtminstone ett steg. Min räddningsplanka för någorlunda vidvinkliga bilder är mitt 24-70 mm-objektiv som har största bländare f/2.8.

Tre bilar från SMK Nyköping fanns med bland utställarna

De trevliga motormänniskorna från JP Racing och SMK Nyköping noterade min närvaro och var inte sena med att be mig om bilder på bilarna och deras utställningsaktiviteter. Jag hann fota några rutor innan allmänheten släpptes in vilket gav renare bilder men på bekostnad att bilderna saknar lite liv och rörelse.

En djupdykning ner i motorrummet på Volvon med fisheye-objektivet

Jag använde mestadels min Canon 7D Mark II till bilderna på arrangemanget. Kameran har en sensor i storlek APS-C vilket innebär att mitt fisheye-objektiv tecknar ut hela vägen. Den är också den av mina kameror som har modernast sensor och bäst lågljusegenskaper. Hade min fullformatskamera varit nyare (Canon 5D Mark II) så är det sensorformatet alltid att föredra för ljusinsamling när det är klent beställt med styrkan. En stor sensor fångar in mer ljus, så enkel är ekvationen.

Ansiktsmålning

Spelarna Emil Karlsson, Robin Jacobsson, Adam Thim och Mathias Löf skrev autografer

Jag hade fria tyglar att fota det jag ville och som stöd för vad som skulle hända och vid vilka tidpunkter fick jag ett körschema. Vid 15-snåret var det dags att gå upp på VIP-hyllan eftersom tränarna skulle prata om den match vi hade framför oss klockan 16.00. Jag gjorde ett objektivbyte till telezoomen 70-200 mm f/2.8 för att kunna fota tränarna utan att stå i vägen för alla åhörare.

Sportchefen Kim Ericson gjorde sig redo för att intervjua tränarna

Gamle landslagsspelaren (tillika Djurgårdaren) Jens Öhling är assisterande tränare bredvid Owe Holmberg

Jag tog mig in i den ack så ödsliga och tomma ishallen. Imponerades över det arbete Gripen-anhängarna lagt ner på att rigga stolarna med klappror (eller vad det heter när man viker hård papp och slår på den solfjädersformade knippan med ena handen). Bilderna på denna trycksak kände jag väldigt väl igen... Kul att se sina alster komma till nytta och glädje. Fotografierna i den tomma hallen skulle ha varit fränare att ta med de 2818 åskådarna på plats. Hade jag inte prioriterat matchfotograferingen till 100% så skulle jag nog ha tagit en bild från ena övre hörnet av läktarna även då publiken satt på sina stolar.

Med fisheye-objektivet fick jag med hela Rosvallas stora ishall

När de trimmade in intro-rökmaskinen m.m. så passade jag på att gå ut på isen

I vissa sammanhang upplever jag tillgången till ett fisheye-objektiv som riktigt positiv. Det blir förvrängt som tusan men samtidigt ganska spektakulärt. Vore jag gjord av pengar skulle jag köpa Canons 8-15 mm fisheye-zoom eftersom jag då skulle få full automatik och autofokus. Någon gång i framtiden, kanske. Det är ju inte precis varje dag jag kan nyttja denna udda brännvidd vilket styr vill-ha-faktorn en del.

Plötsligt var det dags för intro, rökmaskin och öppna lågor men inte mycket ljus att fota i

Jag hann nästan vitbalansera mina kamerahus innan matchstart. Ja. förresten så kan min Canon 1D Mark IV lagra 5 olika värden och jag hade sedan tidigare Rosvallas stora ishall lagrad i kameran. I samband med intro, nationalsång och lineup så var nästan all belysning i hallen nedsläckt och inte förrän precis vid matchstart tändes all takbelysning. Det blev lite körigt att ställa min 7D när matchen blåsts igång.

Gripen gjorde tre mål inom loppet av drygt 5 minuter i matchinledningen

Det är sällan jag lyckas fånga mål när jag sportfotar (är det inte intressantare med bild på den som gör målet?)

När ishockeymatchen drog igång visste jag bättre vad jag hade att fokusera på. De inledande två timmarna på Gripendagen var mest ett strövande runt i lokalerna och ett letande efter motiv som kunde vara kul eller nyttiga att få för arrangören.

Spelarporträtt är alltid smutta att ta under match, här Johan Norberg som gjorde comeback

Alla Gripens matcher har hittills spelats i Rosvallas lilla ishall. Undantagen är då Gripendagen arrangeras. Ifjol var det drygt 2300 åskådare och detta år 2818 stycken. Så många ryms inte i lilla hallen. Gripen håller gärna till i lilla hallen eftersom de 600-800 som brukar se deras seriematcher nästan fyller hallen och då blir det trevligare stämning än att känna ödslighet i den stora hallen. Smart.

Robin Jacobsson kämpar mot två Rimbo-spelare och en besvärlig backhand

För mig som fotar ishockey sporadiskt är det en fröjd att vara i stora ishallen. Den lilla hallen innebär att jag står och trängs med flera andra personer i en liten yta mellan lagens avbytarbås. Att dessutom befinna sig i höjd med mittlinjen innebär att alla anfall illustreras av spelarnas ryggtavlor. I stora hallen finns fotobås närmare kortsidorna och det är verkligen najs att fota från dessa positioner. Denna gång behövde jag bara dela utrymme med en annan fotograf och vi hade inga problem att hålla sams. Malén Eneberg på Södermanlands Nyheter är en trevlig prick.

I andra periodpausen visade Nyköpings Hockey Ungdoms konståkningssektion upp sig

Detaljbild från konståkningen

Jag fick ihop ungefär 1000 exponeringar under de 5 timmar jag fotade under Gripendagen. Drygt 700 finns kvar på hårddisken (ovanligt många icke-refuserade bilder faktiskt). Av dessa drygt 700 hamnade 190 i ett bildgalleri från matchen. Ett 20-tal använde jag i mitt blogginlägg på Lokalsporten. SMK Nyköping fick 25 bilder och sedan skickade jag knappt 90 bilder till Gripen HC på det som inte rörde själva ishockeymatchen. (Bilder på bl.a. gäster, VIP-hyllan, sponsorer m.m. kanske inte är jätteintressanta för den breda allmänheten men bra att ha för klubben.)

Jag försökte i alla fall få med känslan av mycket publik i några av jubelbilderna

Det fajtades lite också, här ser du Robin Grönqvist som har något otalt med den vitklädda Rimbo-spelaren

Faktum är att jag blir ganska tom i bollen efter 5 timmars fotografering. Det kräver mycket koncentration. Inte bara fokus i kameran utan även hos mig själv. Allra mest krävande är sportfotodelen eftersom det går fort och kräver att man försöker följa och förutse händelserna framför kameran. Nu fotar jag långt ifrån alla typer av genrer men porträtt eller liknande då man ska interagera med andra människor kräver säkert en hel del hjärnverksamhet också.

Efter en stund i omklädningsrummet kom Gripenspelarna ut igen och tackade klacken

Gripendagen var verkligen lyckad för alla inblandade utom möjligtvis det gästande laget som förlorade med 4-7. Samtidigt ska väl sägas att spelare i Alltvåan (fortsättningsserien av division 2) inte är vana vid att spela inför knappt 3000 åskådare. Normalt brukar det vara mellan 100 och 300 åskådare i de andra lagens hemmamatcher. Jag gissar att det är inspirerande även för bortalaget att mötas av så mycket publik även om de hejar på motståndarna.

Over and out