Museibesök i Stockholm

Vecka 8 innebär sportlov för traktens skolungdomar. Vi i familjen Jansson tog fasta på detta, dock inte bokstavligen, och ägnade torsdagen åt museibesök i Stockholm. Det finns onekligen något fler museum i huvudstaden än i Nyköping. För närvarande är det väl ungefär 100 mot 0 i Stockholms favör. Vi ska få ett nytt länsmuseum i Nyköping och i väntan på det har vi kanske något dygnet-runt-stängt museum som jag inte känner till.

Nyköpings järnvägsstation

Stockholms Centralstation

Jag planerade och bestämde enväldigt att vi skulle ta oss till Djurgården och starta vår museiodyssé på Nordiska Museet. Alla vardagar med undantag av onsdagar stänger huvuddelen av Stockholms museum mellan klockan 16 och 17. Ett eller förhoppningsvis två besök tänkte jag mig att vi skulle hinna med. Utan att behöva gå upp i ottan.

Jag vägrar att köra bil i Stockholm och det är inget jag lidit för hittills. Till Stockholm åker man ju allra bäst med tåg. Förutsatt att de överhuvudtaget går. Under onsdagen snöade det och då gick självklart inte tågen som de skulle. Vi hade bättre tur på vår resdag och kom till Stockholm en stund efter 10 på förmiddagen. Strålande solsken men arktiskt kalla vindar.

Min koll på Stockholms innerstad är skral, dock visste jag hur vi skulle gå för att komma från Centralstationen till Nordiska Museet. Vi gick inte den genaste vägen utan följde strömmen och vattnet bort mot Djurgården. Det var trevligast så.

Utfodring (!?!) av sjöfåglar i Stockholms ström

Jag hade med mig min Canon 5D Mark II samt mitt helt outnyttjade Canon EF 28 mm f/2.8. Ett litet objektiv som har sina för- och nackdelar. Det saknar modernare fokusmotor vilket gör att det knarrar och gnisslar, det är mjukt och luddigt på största bländaröppning och är inte supervidvinkligt. Dock är det skarpt om man väljer något mindre bländare och tar ingen plats i packningen.

Promenaden mot Nordiska Museet bjöd på mycket av det vackra vår huvudstad har att erbjuda. Vattnet är den enskilt viktigaste beståndsdelen när man ska bedöma stadens skönhetsgrad. De många äldre byggnaderna en annan.

Den inbitne Stockholmskonnässören vet förmodligen vad husen heter och har för historia. Den kunskapen saknar jag. Jag nöjer mig med att titta, fascineras och eventuellt fotografera från höften. Det var en långpromenad i sällskap av hustrun och de två yngsta döttrarna, inte en fotorunda med syfte att få så bra och många bilder som möjligt.

Där i bakgrunden kan man se Nordiska Museet

Bogvisir

Slutligen hade vi halkat oss fram till vår destination. Urblåsta och en smula frusna klev vi inte på ståtliga Nordiska Museet. Mycket att titta på där inne och även barnen (11 och snart 14 år gamla) var nöjda.

Lovisa, Alva och Anita

Nordiska Museet

När vi kände oss nöjda sökte vi oss ut och upp mot Östermalm där Historiska Museet ligger. Här följde ännu ett intressant museibesök som gott hade fått pågå lite längre. En halvtimme innan stängningsdags klockan 17 insåg vi att vi hade hälften kvar och i mina ögon var det den mesta spännande delen med vikingar och forntida fynd.

Lovisa, Anita och Alva utanför entrén till Historiska Museet

Vi var helt slut i fötter och huvuden efter allt trampande och alla synintryck från två museum. Stegen mot Centralstationen tog oss förbi NK där vi också gled in för en kortare titt. Vi gick inte längst vattnet på tillbakavägen eftersom solen hade trillat ner under horisontlinjen.

Strindberg utanför Dramaten

Vi hade gott om tid på oss att äta middag och därefter softade vi en stund på Centralstationen innan tåget som skulle ta oss hem till Nyköping igen avgick klockan 19.40. En lärorik och rolig dag som gärna får återupprepas. Som sportlovsaktivitet var den faktiskt ganska aktiv, vi fick ihop nästan 1,5 mil under skosulorna denna dag.