Väderprognosen sade att torsdagskvällen skulle bli mulen. Den lovade dock att det skulle vara uppehåll. Icke. Mina fösta steg utanför farstukvistens skyddande tak avslöjade de första lätta stänken från ovan. Och så höll det på mest hela tiden under min kvällspromenad denna första apriltorsdag anno 2017.
 |
| De inhandlade påskliljorna i miniformat har slagit ut i sin kruka |
 |
| Scillan har brett ut sig när tujorna tagits bort framför husets entré |
Syftet med torsdagspromenaden var vagt. Jag kunde direkt motivera den med behovet av frisk luft. Fotografiskt var den mycket tveksam i skymningsljuset, under delvis tjocka moln och med regnstänken droppande på kameran.
 |
| Videkvist med Tängstaområdet i bakgrunden |
 |
| Det knoppas i druvflädern som sitter i kanten av motionsspåret |
Målet var luddigt och jag bestämde att jag skulle hålla mig "i byn" och tog sikte mot Friluftsgården och det husbygge som är på väg att färdigställas. Jag har skrivit om det vid ett tidigare tillfälle. Det visade sig att det fortfarande var möjligt att gå upp mot huset från baksidan där tidigare motionsspåret haft sin sträckning. Jag gissar att det blir ändring på detta när markarbetet på tomten närmar sig färdigt.
 |
| Det nya huset vid OK Hällens tidigare motionsspår |
 |
| Fastighetens framsida |
 |
| Jag överlevde |
Jag gick förbi parkeringen till Friluftsgården. Det var precis proppfullt med bilar eftersom det var torsdag. Orienteringsklubben OK Hällen har träning på tisdagar och torsdagar (det är sedan gammalt) och denna kväll kryllade det av småbarn framför klubbstugan och den tidigare elitlöparen Peter Öberg lotsade skaran av ivriga barn. Jag hörde dem fortfarande på långt håll då jag gick ner mot centrum av Stigtomta. Härligt!
 |
| Lite arty |
Min stegfrekvens ökade i takt med att regnstänken kom allt oftare. Jag slapp gudskelov ihållande regn men blev väldigt osäker när jag tittade på himlen ovanför mitt huvud. Återigen var det inte min egen klädsel och lekamen som jag bekymrade mig om utan kamerahuset samt objektivet.
 |
| En sista bild över taket på Bil & Traktor med tornet vid den gamla cementfabriken som bakgrund |
Så blev det denna gång. Inga kioskvältarbilder men det blir det ju väldigt sällan. Vardagsfoto i flera bemärkelser. Duger gott för mig.
Vardagsbilder är ju inte fy skam. Lite trista ibland, och jag suckar ofta högt och länge när jag tar dessa bilder, men någon måste ju göra just det eftersom omgivningen förändras hela tiden.Tog en sväng igår, på cykel förstås och insåg efter några kilometer att händerna höll på att frysa till is trots mina färgglada cykelhandskar från Biltema.
SvaraRaderaMin ledarkollega i flicklaget hade de mest orange-färgade handskar jag någonsin sett på träningen häromkvällen. De var enligt honom absolut värdelösa för de blev genomblöta bara av den omgivande luftfuktigheten.
RaderaNär jag sitter med en hög bilder från den senaste sessionen som inte ens inbjuder till någon större grad av bildredigering kan det bli en djup suck.