torsdag 21 december 2017

Ännu en gång gör mobiltelefonens kamera nytta

Här skaffar jag mig ett flertal systemkamerahus, objektiv och annat lullull. Till vilken nytta, kan jag fråga mig, när jag inte har det med mig. Något som i stort sett alltid är med är mobiltelefonen och i den finns det nuförtiden även en kamera. Den räcker långt.

Industrilandskapet i Norrköping

Till mitt försvar ska sägas att jag inte kan släpa på hur mycket som helst när jag jobbar. Emellanåt har jag anledning att jobba nere i Norrköping. Min arbetsgivare sedan tre månader tillbaka har kontor både i Nyköping (fint placerat bredvid Nyköpingsfjärden) och i Norrköping. Bättre plats för ett kontor i Norrköping kan jag inte tänka mig, i de renoverade gamla fabrikslokalerna där Motala ström ringlar sig fram genom stadskärnan.




Att bära ett kamerahus samt t.ex. vidvinkelzoomen 17-40 mm skulle inte vara helt omöjligt. Men när redan en ryggsäck hänger på ryggen med dator och annat blir en systemkamera lite otymplig, ömtålig och exponerad för klåfingriga passerande. Ännu har jag inte tagit med mig kameran i samband med mina Norrköpings-arbetsdagar men det kommer säkert att hända någon gång i framtiden.

Två enorma kristallkronor hänger mellan fabriksfasaderna

Denna årstid är det mörkt när jag kommer till kontoret och mörkt när jag lämnar det. Som bonus får jag istället det konstgjorda ljuset som gör att hela stadslandskapet bokstavligen skiner upp. Och ännu en gång bevisas att den bästa kameran är den man har med sig.


Samtliga bilder här ovanför är tagna en kvart före 08.00 på morgonen. Och de två bilderna som följer är fotade ungefär klockan 16.15 på eftermiddagen. Alla bilder är tagna med min mobiltelefonkamera, just nu är det en iPhone 7 Plus. Trots att det är en multifunktionsmojäng där kameran inte är den enda funktionen så levererar den pyttelilla linsen och den fjantigt underdimensionerade sensorn riktigt, riktigt bra.



För stadslandskap är mobiltelefonens brännvidd bra. Vidvinkligt för att få med hyfsat mycket. Skärpedjupet blir naturligtvis ganska rejält tilltaget och för att råda bot på detta vid bl.a. porträtt har mobiltelefonerna kommit på att fejka kort skärpedjup. Även denna funktion börjar bli så pass bra att de kan konkurrera med systemkamerorna på ett hyfsat sätt. Åtminstone för vardagsfotograferna och som konkurrens till kompaktkamerorna.



Min iPhone fick duga denna torsdag då Norrköping välkomnade mig med sin vattenburna och historiska charm.

Nu rusar vi in i den extremhektiska slutspurten inför julhelgen!

2 kommentarer:

  1. Håller med om att mobilen är ett bra komplement och det är verkligen härliga bilder du tagit. Jag skriver ut papperskopior på de bilder jag är mest nöjd med och då märker man skillnad på mobilkameran och min Nikon7100.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Stefan! Jag minns de tidigaste mobiltelefonerna som hade kamera. Där var det liksom inte aktuellt att ta bilder annat än om det var fullt dagsljus. De var lågupplösta och alldeles förskräckligt dåliga. Nu behöver man inte rädas dåligt ljus och jag förvånas över hur schysst kvalité man trots allt kan uppnå.
      Utskrifter gör sig nog allra bäst från "riktiga" kameror, där är ännu inte mobiltelefon-kapaciteten tillräcklig. Vi får nöja oss med att mobiltelefonkamerorna är utomordentligt enkla och snabba då man vill dela bilder online på sociala medier.

      Radera