Grå julaftonspromenad

När jag på julaftonsförmiddagen tog mina broddar och min arma lekamen på en långpromenad var det inte många tecken utomhus som pekade på att det var julhelg. Ett eländigt grått skitväder, i huvudsak snöfritt och i "bästa" fall en eller annan isfläck att sladda på med den brodd-fria delen av skosulan.

Klockan 10.30 i Stigtomta kyrka hade många bänkat sig på julaftonsförmiddagen

Mitt julval av promenadväg föll på Salingerundan. Enda anledningen till denna rutt var nog rättvisebaserad, det torde ha varit länge sedan senast. Asfaltssektionerna längst denna sträcka var frusna underifrån, gruspartierna var glashala. Japp, vinter enligt kalendern och bevisligen tillräckligt kallt för att det ska ha gått ner tjäle i backen.

Motionären samlar fart och kraft för att ta sig förbi Stora Ramshult i bakgrunden

När jag gick igenom bilderna från promenaden föll valet på svartvitt i efterbehandlingen. Nu behöver det inte vara så att alla svartvita bilder behöver visa en grå och Lars Norénsk vardagsrealism. Det går att göra glada, pigga och positiva bilder i svartvitt också. När naturen bjuder på så lite lyster och färg som en mulen och snöfri vinterdag är det dock nära till hands att ta till gråskalorna i bildspråket.

En utrangerad PV

Luftbubblor i dikets istäcke

I skrivande stund har julhelgen passerat. Matresterna från julafton har gudskelov minskat i kylskåpet. För att råda bot på allt stillasittande tog jag med mig delar av familjen till Katrineholm under Annandag jul. Jag försöker helt enkelt ta klivet in i en för oss ny tradition. Något som däremot har en klassisk stämpel i idrotts-Sverige, annandagsbandyn.

Flitigt fotograferad byggnad vid Salinge

De få milen mellan Stigtomta och Katrineholm behöver inte vara bekymmersfria. Mörker, viltstråk både här och där och dessutom risk för ishala vägsträckor. Nu gick det utmärkt att åka både dit och hem helt utan missöden.

Istäckt grusväg efter Tallstugan på Salingerundan

Ett par extra lediga dagar i mellandagarna har jag lyckats få loss. Kanske hinner jag med någonting vettigt eller annars rinner de bara iväg på ingenting särskilt. Jag vet i alla fall att jag under onsdagskvällen ska vara med och leda en träning med flicklaget i fotboll. De behöver en bensträckare innan fredagens futsalcup i Finspång (där jag inte är med som ledare eftersom jag jobbar).

Ljung i hink med gården Varväng i bakgrunden

Nyårshelgen står för dörren och ingen annan gång på året kommer två så olika storhelger så nära varandra. Man hinner knappast stuva undan reklambuntarna som delades ut inför julhelgen innan nästa kilo med smörja dimper ner i brevlådan. Nu byts sillen och laxen ut mot hummer och oxfilé. Tydligen. I alla fall om man ska följa dagligvarubranschens ogenerade reklamhysteri.

Kavlinge i kanten av Stigtomta

Det är en himla tur att trettonhelgen inte är någon storhelg som ska firas med pompa och ståt. I min värld är det åtminstone en helg som passerar obemärkt förbi. Kanske finns riktiga trettonhelgsfanatiker som går bananas av min diss, jag ber i så fall om ursäkt för de ömmande och trampade tårna.

Skolbygget fortskrider

Efter en förmiddag vid datorn ska jag kasta mig mot något helt annat. Frågan är bara vad?