Jag inledde julaftonen med en långpromenad runt Salinge. Det var allt för länge sedan jag tog den rundan. Vädret var allt annat än bra. Mer från den promenaden i ett senare blogginlägg, men jag kan avslöja så pass mycket att det blev en svartvit betraktelse när bilderna skulle redigeras.
I hemmets mörka vrå försökte jag ta några bilder. En ganska hopplös uppgift. Nåväl, bilder på julkulor i granen kan vara bra att ha till kommande års julhälsningar i sociala medier m.m. Vi var som nämndes inte så många runt julbordet denna gång och därmed blev också julklappsutdelningen lugn, sansad och helt i min smak. Våra yngsta barn är nu tillräckligt gamla för att lägga band på sin paket-iver.
När julmaten intagits, julklapparna delats ut och julklappsspelet klarats av tog vårt lilla sällskap en promenad in mot de centralaste delarna av Stigtomta dit familjens näst äldsta dotter ska flytta med sin pojkvän. Ett varv inne i radhuset stillade vår nyfikenhet. Både Ida och hennes pojkvän är ju uppväxta i Stigtomta så de känner sig förmodligen mer som Stigtomta-bor än vad t.ex. jag gör. Det är märkligt att barn- och ungdomsårens uppväxtplats sätter så tydlig prägel. Jag känner mig som Bränn-Ekebybo på något märkligt sätt trots att det är 31 år sedan jag flyttade därifrån. Jag har vid det här laget bott fler år i Stigtomta än jag gjorde i Bränn-Ekeby (7 km söder om Nyköping).
 |
| En liten men livfull flock på promenad i Stigtomta |
Under julaftonskvällens senare del brände vi en massa tid på att få igång den Playstation 4-konsol som jultomten (?) levererat till hushållet. Man köper spel på datadiskar som när de ska startas innebär att ytterligare mängder med gigabyte data ska hämtas ner från nätet... Tur att jag har fiber och 200 Mbit/s in i huset.
 |
| Olika grader av oskärpa på utomhusgranen... |
 |
| ...för att testa bokehbollarna på mitt... |
 |
| ...Canon EF 50 mm/1.4-objektiv. Inte helt runda, måste alltså köpa dyrare och bättre objektiv ;-) |
Nu är snart energinivån uppe på maximal laddning och nästa sällskap kommer in genom ytterdörren. På't igen.
God fortsättning!
Förstår vad du menar med uppväxtställe. Jag åker fortfarande hem, när jag åker till far o mor, trots att de inte bor i det hus jag är uppväxt i. Nu bor de i huset mittemot, så det är ändå "hem". Trots att jag bott i nyköping o i stigtomta o nu åter i nyköping. "Hemma" är alltid "hemma". ��
SvaraRaderaMin mor bor på Myntan nuförtiden och den platsen kan inte jag relatera till. Min barndoms skogar och stigar ser inte alls likadana ut som en gång i tiden, upptäckte jag för något år sedan då jag stannade till i Bränn-Ekeby. Ändå känns det fortfarande som mina ”hoods”. Tätorten Nyköping har jag allra minst känslor för, där har jag bott i några år innan jag flyttade till Stigtomta. Någon stadsmänniska har det inte blivit av mig. Ännu. :-)
RaderaSom störtloppsbackarna vi hade på vintern. De är knappt nån lutning på tycker jag nu. En backe vi åkte mycket i är bevuxen med skog nu. Visst är mycket förändrats, men känslan finns när man går i hem trakten.
Radera