Men var är fåglarna?

Jag hörde dem i alla fall på håll. Det signifikanta trumpetandet är inte att ta miste på. Timiningen var dock usel så någon dans var det aldrig tal om att bli bjuden på. Bor man i ett trädhus för ett dygn i körbart avstånd från en av landets mest kända fågellokationer får man nog banne mig masa sig dit och kolla läget i alla fall. Oavsett om tranorna är på plats eller inte.

Hornborgasjön är naturreservat sedan 1999

Resan från Islannas Trädhushotell och Hornborgasjön (enligt vägskyltningen i direkt närhet till trädhushotellet) var dryga milen. Under den resan passerade vi ett charmigt och småskaligt jordbrukslandskap och kom slutligen fram till en stor parkering. Stor. Den grunda gölen verkar dra enorma skaror av natur- och fågelintresserade till sig.

Naturum vid Hornborgasjön

Jag läste på en skylt att den stora sjön har ett medeldjup på 1 meter. Det är sannerligen inte mycket. Lervällingen i kanterna av sjön avslöjade en del av dess karakteristiska egenskaper men också att det är högsommar. Kanske inte lika regnfritt och torrt som vi haft det i östra Södermanland men Västergötland borde ha haft en något minskad nederbörd också.

Typiskt nog kom vi till Hornborgasjön 10 minuter efter att Naturum stängt för dagen. Jag har kommit att uppskatta informationen som delges i de olika Naturum vi besökt. Närmast har vi ju Stendörren norr om Nyköping och senaste besöket i ett Naturum var härom veckan då vi var vid Fulufjället mellan Särna och Idre.

Med spänger var det väldigt iordninggjort och tillrättalagt vid sjökanten. Utkikstorn och gömslen för observationer fanns i anslutning till Naturum. Jag har läst en del om trandansen vid Hornborgasjön och tittat på de mest fantastiska bilder som tagits av skickliga och talangfulla fotografer bl.a. på Fotosidan. Jag har läst om spännande nätter i trälådor/gömslen för att i gryningsljuset fånga bilder på de 10 000-tals tranor som varje vår samlas vid sjön.

Jag har aldrig fastnat för fågelfoto men fascineras ändå lite i periferin av fåglar. Kan på tok för lite om dem fortfarande. Nu har jag varit vid Ottenby fågelstation (även där finns ett Naturum) på Ölands södra udde och kan även bocka av Hornborgasjön. Borde man göra någonting åt sitt latenta ornitologiska drag?

Lovisa, Alva och Anita konstaterade att vädret endast var sisådär på västgötaslätten

Den lilla stund vi var vid Hornborgasjön var absolut värd besväret. Det omkringliggande landskapet och sjön var inbjudande och väckte nyfikenhet. De hus som fanns vid parkeringen har säkert många historier att berätta. Jag läser om hur sjön dikades ur under 1800-talets svältår för att ge plats åt mer betesmark. Det efterföljande naturvårdsarbetet och nutida forskning har säkert drivits av starka viljor och då följer som brukligt många goda historier.

Dramatisk himmel över Hornborgasjön

En flock gäss och en ensam stackars unge var vad vi observerade i fågelväg. Och när det var dags att dokumentera detta gjordes det med ett 50 mm-objektiv... En sak som avskräcker mig från att gå all in på fågelfoto är de äckligt dyra objektiv som behövs för att få till bilder som kan mäta sig med det material som finns att se på internet idag. Mitt gebit, sportfoto, triggar materialinköp och teleobjektiv också men inte på långa vägar lika spetsigt och extremt som för fågelfotograferna. Köper man ett 500 mm-objektiv för 90 000 kronor kommer man att vilja ha 100 mm brännvidd ytterligare och då kostar den gluggen 115 000 kronor. Sjuka pengar för en hobbyfotograf, alltså inte aktuellt att ens drömma om för undertecknad.

Gås i Hornborgasjöns lervälling

Vi lämnade den vackra sjön bakom oss och åkte in till Falköping för att äta middag. Det är också en sysselsättning.

Jag önskar dig en utomordentlig torsdag. Nu ska jag iväg och flugfiska! :-)