söndag 16 april 2017

Köldrekord och snö i påsk

Jag läste att det visst varit köldrekord härom natten. Jo man tackar. Vi är i mitten av april och snöfall är inget unikt i denna ambivalenta månad. Däremot är nattkylan mer anmärkningsvärd och tydligen tillräckligt rejäl för att ge kalenderbitarna rekordvibbar.

Påskaftonsmorgonen bjöd på denna typ av scener
Kaprifolen på husets baksida borde kanske fundera på att krypa tillbaka igen

Påskaftonen ägnades inledningsvis åt förberedelser för att på ett godkänt sätt ta emot de två äldsta döttrarna med pojkvänner på middag. I något svagt ögonblick i början av veckan hade jag lovat att grilla kycklingfiléer. Föga anade jag att det skulle föra med sig en påtvingad skottning av trädäcket på baksidan av huset.

På husets framsida tog solen snabbt hand om snön som föll under Långfredagen

Vi överlevde måltiden och Påskaftonen övergick under odramatiska former till Påskdagen. Förmiddagen försvann i ett nafs eftersom jag via SVT Play såg på sommarens konsert med Håkan Hellström. Magiskt. När jag lyckats ruska av mig stämningen från Nya Ullevi var det dags att ge sig ut i den bistra verkligheten. Salingerundan behövde traskas, på söndagarna byts ju frågorna ut i den pågående motionstävlingen.

Vitsipporna har definitivt kommit av sig i kölden
På bygränsen med kyrkan som bakgrund

Påskdagsvädret bjöd på växlande molnighet, viss vind och någon plusgrad. Inte tillräckligt lockande för att jag skulle vilja fortsätta med trädgårdsarbetet efter promenaden. Istället blev det soffhäng och TV-tittande. Inget att skriva hem om.

Takdropp vid Tallstugans garage
I norrläge ligger fortfarande fredagens snö kvar
En vy in mot Stigtomta från vägen mellan Varväng och Starrlösa

En sista ledig dag återstår och den ska till stora delar ägnas åt den Damallsvenska premiärmatchen mellan Eskilstuna United DFF och Hammarby IF FF. När den kommande arbetsveckan passerat är helgerna i stort sett avsedda för flicklagets seriespel. Vi ska dock se till att fintrimma formen på ett träningsläger den 22-23 april. En lockande natt på luftmadrass i sovsäck är vad jag längtar till som allra, allra mest... (En ask Voltaren borde göra det uthärdligt.)



Mot nya utmaningar och äventyr!

2 kommentarer:

  1. Istappar är ju inte vad man vill fotografera så här års. Det har varit en ruggig påskhelg som bör förträngas så fort som möjligt. Vyn in mot Stigtomta skulle kunna vara fotograferad i mina krokar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, takdropp och istappar hör möjligtvis mars till. Alla mina trädgårdsstädarplaner puffades på framtiden, någon måtta på umbäranden får det vara.

      Jag skulle tro att de röda och gula trähusen är väldigt typiska för många platser i Mellansverige. Jag gillade utsnittet och det något ihoptryckta perspektivet som 135 mm-objektivet gav.

      Radera