Ljuset i juletid

Det naturliga ljuset vid midvintertid har en speciell klang och lyster. Jag konstaterar det efter att i ett par dagar varit utanför dörren i samband med eftermiddagarnas solnedgång. Någon vit snö som reflekterar ljuset finns inte utan det sugs upp av allt det bruna i omgivningarna. Att det dessutom varit molnfritt två dagar i rad känns unikt för att vara detta års december.

Den ena kusen i påslakanset från Jysk, den andre i något från ÖoB...?!

Feberfri och med Janssons frestelse inslängd i ugnen tog jag en halvtimmespromenad runt Åsby och Skillra. Åh vad skönt med frisk luft i lungorna! Sträcka lite på benen och bara njuta av utomhusstunden. Solen försvann snabbt ner mot horisonten och jag letade nästan panikartat efter något att avbilda innan solskivan var ett minne blott. Det blev ett par motljusbilder med naturens julljus i bakgrunden.

Rönnbären i skogsdungen är inte aptitliga längre.

Den utblommade lupinen är fortfarande vacker!

När jag väl kom hem en halvtimme senare var solen borta. På första trappsteget upp till dörren stannade jag och fick den första bilden med mitt 135 mm-objektiv där jag äntligen kan säga att objektivet sjungit för mig. Julgranens belysning gav mig så fin bokeh i bilden (och utblommad lavendel är så vacker så den ska man inte klippa bort förrän på våren, tycker jag.)

Nu är det bara fisk-rökningen kvar. Och julbadet. Sen kan julen komma :-)