söndag 26 juli 2015

Borrbystrand och Ales stenar (Kåseberga)

Att få besöka Österlen i Skåne har varit en önskan hos mig i några år. Nu blev det av och en vecka av familjens sommarsemester 2015 (18-25:e juli) spenderades i sydöstra hörnet av Sverige. I några blogginlägg kommer jag att visa ett urval av bilder från vad vi hann med att se på Österlen.

Till vår hjälp att plocka ut utflyktsmål under veckan använde vi en 10-i-topp-lista från ArrivalGuides som delades ut digitalt i samband med husbokningen. En slags bucketlist för oss turister. Av listans alla punkter klarade vi av alla utom en, vilket väl är OK?! (Några av punkterna hade vi garanterat tagit även utan listan.)

I fotoryggsäcken hade jag min Canon 5D Mark II samt objektiven 17-40 mm/4, 50 mm/1.4, 100 mm/2.8 (macro) samt telezoomen 100-400 mm.


Dag 1

Efter ankomsten till Borrby där vi hyrt ett hus fanns tid för utforskande av närområdet. Borrby, mest känd för sina antikvariat, ligger 4 km från kusten på en linje mellan Simrishamn och Ystad. Nära till det mesta men inte heller där det händer... Vi kom fram vid 16-tiden på lördagen och packade upp våra grejor innan vi åkte till Borrbystrand. En fin sandstrand och vårt närmaste vattenhål. So to speak.

Nedgången från parkeringen mot Östersjöns inte allt för inbjudande vatten (denna kallsommar)
Nästan folktomt på Borrbystrand denna tidiga lördagskväll

Har man barn med sig på resan, vi hade tjejerna på 10 och 12 år med oss, är sandstränder och bad något som lockar och funkar. I nästan alla väder. För oss längre upp längst ostkusten ter sig Skånes stränder som oändliga. Och vilken formidabel sand!

Kallt i vattnet får inte hindra någon timmes strandlek

Jag stod en stund och försökte sätta fokus på någon av alla de skrattmåsar som cirkulerade i vattenbrynet. Min 5D Mark II är väl inte direkt känd för superkvick fokusförmåga... Jag fokuserade i alla fall och även om inte nedanstående bild är superskarp gillar jag den.

Skrattmås vid Borrbystrand

Hungern gjorde sig påmind efter en lång dag i bilen och vi beställde ett par pizzor hos en av Borrbys två pizzerior innan vi direkt drog vidare mot Kåseberga och det givna turistmålet Ales stenar.

Här finns att läsa och lära om Ales stenar vid Kåseberga

Jag har sett så många fantastiska bilder från Kåsehuvud. Insåg på förhand att jag inte skulle lyckas föreviga platsen särskilt bra och att jag inte skulle vara beredd att planera in besöket då ljuset var mest optimalt. Nu fick vi ändå kvällssol och det är ju inte det sämsta.

Ales stenar
Ales stenar

En så pass välbesökt turistmagnet tenderar att ha svårt att leva upp till förväntningarna. I detta fall anser jag att inga bilder i världen kan göra platsen rättvisa. Det var fantastiskt. Trots att vi delade utrymmet med många andra under vårt besök lämnade Ales stenar efter sig en känsla av fascination, oändlig skönhet och mystik. Stora ord, jag vet, men det var inte bara de uppställda stenarna som bidrog utan de vidsträckta sandhedarna och branterna ner mot det till synes oändliga havet.

Solnedgång över sandhedarna på Kåsehuvud


Vi åt våra medhavda pizzor, tog in platsens atmosfär och gick nöjda tillbaka till bilen. Kåseberga tycktes vara en fin by som troligtvis är värd mer tid än den fick av oss denna sena lördag. Fler tycktes inse detta då campingen såg fullbelagd ut.

Dagens svartvita tolkning är från Kåseberga

Du hittar ett mindre bildgalleri från vår första dag på Österlen här. Jag återkommer med fler ord och bilder från resan i kommande blogginlägg.

6 kommentarer:

  1. Kallsommarbilden var fint komponerad, så skall det se ut! Inget dopp för fotografen antar jag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kvällen då bilden togs var jag inte i badtankarna. Mer ledigt klädd än hustrun men absolut inte något dopp för mig den gången. Vi var på badstranden i mitten av veckan och då badade jag. En gång. Dock var inte kamerautrustningen med den dagen! :-)

      Radera
  2. Härligt med semester på Österlen. Där finns mycket att upptäcka.
    Snygg dokumentation av besöket vid Ale stenar. Det är något magiskt som du säger, med stenar i formation. Historiens tysta eko. (Jag var där förra sommaren, mitt på dagen, massor med folk, det blev inte några bra bilder alls.) Och den svartvita bilden på husen med stockrosor framför gillar jag jättemycket. Perfekt med en "semi-modern" vespa framför.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kunde fylla en vecka med aktiviteter och sevärdheter som passade alla i familjen så visst är Österlen värd att lägga tid på. Att bilen behövdes kan jag dock inte hymla med, vi åkte nog ca 35 mil runt alla platser på Österlen som vi ville se.

      Stockrosorna, de små husen i kombination med den halvgamla vespan var en svartvit bild nästan i samma ögonblick som jag såg motivet genom sökaren. Kul att fler än jag fattat tycke för den bilden. :-)

      Radera
  3. Österlen ja... För 7-8 år sedan så gjorde jag några vår-besök längs med Skånekusten i slutet av maj. Fantastiska vyer och platser som tyvärr bara finns kvar i minnet, detta var under en svacka i fotograferandet där kameran var med, men där jag inte kunde se några motiv nånstans.
    Kul att se, som alltid, dina bilder och berättelser runt om dessa, minnena kommer tillbaka!
    Och på tal om Ales stenar, den gången jag var där så var det fortfarande skol-termin med några skånska skolklasser, låg/mellanstadie, på plats för årets skolresa (?)
    Området används dessutom ibland av F17 (flygflottiljen) för övningsflyg och denna dag kom ett målflygningsplan först och ett antal hundra meter bakom ett mål, som ser ut som en tvåmeters-korv i en knapp synbar lina. Alla vuxna inklusive jag själv hade vansinnigt roligt åt alla ungar som trodde att flygplanet jagades av - en torped.
    Livat värre ;-)
    Ser fram mot fler inlägg från vårt vackra land!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Jimmy! Jo, vårt besök vid Ales stenar var sent på kvällen och till min förvåning var det inte särskilt många där just då. Har sett bilder på fallskärmsflygare vid branten nedanför stensamlingen men de håller sig väl borta när inte rätt termik råder.

      Apropå torpeden (!) så har jag en hyfsad felsägning att berätta om i kommande inlägg. Då var vi vid Glimmingehus och trängdes med turister. Ska försöka komma ihåg att dra den fabeln imorgon. :-)

      Radera