måndag 28 december 2015

Håller vackra Pilgrimsbo hela vägen?

Omtalade Pilgrimsbo i Vrena har förts fram som den vackraste platsen i sydöstra Södermanland. I alla fall enligt lokaltidningens läsare som röstat om saken under året. En vacker plats som jag nu synat i sömmarna för att se om påståendet stämmer även när de yttre omständigheterna är som sämst.

Pilgrimsbos hamn

Pilgrimsbo, eller snarare Pilgrimsbo Strand, har anor från långt tillbaka i tiden. Att platsen bubblat upp i allmänhetens medvetande på senare tid beror helt och hållet på Munter. En smäcker och vacker ångslup vid namn s/s Munter, som byggdes 1879 i Lidköping, har räddats för eftervärlden tack vare en omfattande restaurering som intresseföreningen Ångslupen Munters Vänner gjort. Munters existens och uppståndelsen runt detta har i sin tur fört med sig att ett café öppnat i närheten (i det gamla bykhuset) av bryggan där Munter under sommarmånaderna har sin hemmahamn. Även caféet har uppmärksammats av lokaltidningen efter den succéartade premiärsäsongen.

I inflödet av  Vrenaån från Hallbosjön ligger Pilgrimsbo

Jag har givetvis tänkt tanken mer än en gång att boka en av de tolv platserna på båten och ge mig ut på Hallbosjöns och Yngarens vatten. Har det blivit av? Nej, inte ännu. Jag inser att det måste bli av, den här typen av historisk återblick är oemotståndlig för mig. Inte bara för möjligheten att få fotografera udda åkdon utan också för upplevelsen och de mycket natursköna omgivningarna.

Till höger ser du baksidan av den gamla bykstugan som nu blivit till ett café
Från andra sidan bryggan sitter en skylt som lockar till besök för att köpa en fika
Till vänster ser du bykstugan
Här är caféet med den gamla bron i bakgrunden

Jag brukar göra mig rolig på Vrenas bekostnad med jämna mellanrum. Ett onödigt raljerande som förmodligen beror på avundsjuka... Visst, när man såg det ruckel som den gamla övergivna macken utgjorde, det halvvägs rivna industriområdet och den avvecklingsstämpel som emellanåt placeras över bygden så är det inget att avundas. Vrenas sjönära läge och den gamla bebyggelsen samt den gamla stolta idrottstraditionen (då tänker jag i första hand på bandyn) går däremot inte av för hackor.

Vrena IF har en bastu placerad mellan gamla och nya landsvägsbron

Vrena har ett betydligt finare läge än vad Stigtomta har. Inklämt mellan Hallbosjön och Långhalsen finns sjövatten på bekvämt gångavstånd. Vägen mellan Vrena och Husby-Oppunda, som passerar Tärnö, är bitvis magiskt vacker om än smalare än ett kritstreck på svarta tavlan. TGOJ-banan klyver byn åt ett håll medan Vrenaån delar den på andra ledden. Och till min stora förvåning läste jag på informationstavlan vid Pilgrimsbo att det även gått ett järnvägsspår från den lilla hamnen upp till den gamla järnvägsstationen. En räls där vagnarna var hästdragna. Tänk. Spåren av detta finns kvar i den äldre landsvägsbron där brospannet finns kvar där järnvägen en gång passerade.

Den gamla landsvägsbron vid Pilgrimsbo
I ena änden av bron finns ett brospann där järnvägsrälsen gick
På andra sidan bron. Vi ser bastun till höger och skymtar caféet till vänster.
Den tungt trafikerade Katrineholmsvägen går på en nyare bro ovanför Vrenaåns vatten

Även om jag ser fram emot ett besök vid Pilgrimsbo Strand när gräset är grönare och träden lummigare så kommer det att bli ett besök till inom de närmaste dagarna. Förhoppningsvis får jag en stund över under nyårshelgen samtidigt som det är fint väder. Det långa teleobjektivet ska med på den resan eftersom jag såg en strömstare i ån. Vad jag vet har jag aldrig sett en strömstare förut och den vill jag gärna försöka fota. Om den är kvar vill säga...

Vid denna brygga lägger Munter till under sommarmånaderna
Vackert belägen stuga, Sjöbo, vid Hallbosjöns strandkant
En vackert buktande strandlinje med Pilgrimsbos brygga ute på den lilla udden

Mina bilder från besöket vid Pilgrimsbo är tagna söndagen den 27:e december. Den dag då vinterns första snö föll. Den låga himlen och det faktum att det inte var mer än en halvtimme kvar innan solnedgången gjorde bilderna ganska dämpade. Men jag väljer att inte se dem som dystra utan som lågmälda och landskapet som återhållsamt vackert. Om jag lyckats fånga detta på bild ska jag låta vara oskrivet. Min bildbehandling har som ambition att förstärka det dämpade och de halvvägs svartvita bilderna togs med min 5D mark II samt objektiven 24-70 mm respektive 17-40 mm. Stativet var också med men fälldes aldrig ut.

Här berättas om den gamla järnvägen och varför marken vid Pilgrimsbo ägs av...ingen!

Jag hoppas kunna bjuda på fler bilder i framtiden från Pilgrimsbo i Vrena. Tack för uppmärksamheten för denna gång.

4 kommentarer:

  1. Fina bilder och jag hänger med här nästa år också...och strömstaren brukar hålla sig kvar inom sitt område så det är bara på´t igen.

    GOTT NYTT ÅR!

    Steffe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag uppskattar tipset om strömstaren, var väldigt osäker på om den var någorlunda stationär när den hittat en strömsträcka eller inte. Någon dag mer med kyla borde bygga lite is i kanten av de flesta vattendrag och det gör sig säkert bra på bild. :-)

      Radera
  2. Fredrik Lundgren10 juni 2017 17:09

    Hej från en fotografkollega! Stämningsfulla bilder från Vrena! Jag har själv sett stranden där Munter ligger förändrats under 62 år. Det är min mormors hus som ligger bredvid (Sjöbo), och som nu är ersatt av ett nybyggt hus. Ett tillägg: Den järnvägen du nämner transporterade timmer från viken till sågverket som låg på andra sidan fabriken. Munter tjänstgjorde som timmerbogserare under en tid. En rättelse: Vrenaån har INTE sin mynning och utflöde i Hallbosjön vid Pilgrimsbo... den rinner åt andra hållet! Mynningen och utflödet är alltså i Långhalsen. Jag rekommenderar Varmt en tur med Munter!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så väldigt mycket för din kommentar! Det betyder mycket att få "mer kött på benen", en djupare kunskap om bl.a. timmertransporten på järnvägsspåret. Sedan ber jag om ursäkt för faktaslarv, jag vet ju att Vrenaån rinner ner från Hallbosjön till Långhalsen.

      I samband med Vrenadagen 2016 passade jag på att åka ut en kortare tur med Munter. Hallbosjön låg helt spegelblank och det var en härlig upplevelse att höra den lilla ångpannan pysa, pusta och driva fram den smäckra båten över vattnet. Jag skrev om min upplevelse i ett blogginlägg:
      http://lassesfoto.blogspot.se/2016/09/provtur-med-angbaten-munter.html

      Radera