torsdag 10 mars 2016

Säfsen, liverapport dag 1

Japp, så har det äntligen blivit av. Familjens allra första skidresa. Aldrig tidigare har det hänt och kanske är det första och sista gången. Jag tog i lagom mycket när jag bokade resmålet, Säfsen ligger ungefär 3,5 timmars bilväg från Stigtomta. De riktiga fjällen är ytterligare 2 timmar bort. (Sälen måste väl räknas som de sydligaste delarna av svenska fjällkedjan.)

En dimmig morgon och förmiddag hemma i Stigtomta vid avresan

Att jag inte ville boka in oss i Sälen hade nog mest att göra med att vi endast är borta en långweekend och kanske inte alls gillar att åka utförsskidor. Dumt att dra iväg allt för långt om alla sitter och surar i ett hörn i nederdelen av skidbacken...

Familjen sträcker ut sig efter 3,5 timmar i bilarna
En av alla knuttimrade stugor i Säfsens stugby

Jag och dotter nummer 3 tog en promenad när vi ätit en sen lunch i stugan. Vi var nyfikna på vägen till backen och enligt Säfsens reklambroschyrer skulle det vara ungefär 2,5 km till backen. My ass, fram och tillbaka till backen tog det över 1, 5 timmar... Lååångt mer än 5 km med andra ord.

Receptionsbyggnaden och restaurangen Hyttan i Säfsen

Vi gick när skymningen började närma sig. I kombination med en mulen himmel var det knappast en gnistrande upplevelse. Frisk luft fick vi i alla fall och vi kunde konstatera att det ligger väsentligt mer snö i södra Dalarna än hemma i södra Södermanland.

Till höger är vägen som bär till Fredriksberg
Rejält med längdskidspår i terrängen runt Säfsen
Skoterspår med skidbacken långt borta i bakgrunden

Efter Ludvika på vägen mot Säfsen var det bitvis vinterväglag trots att det slaskade och töade en hel del. Och befriande nog noterade jag att det inte saltas på vägarna utan klassisk sandning är melodin för halkbekämpning i dessa trakter.

Infarten till skidanläggningen i Säfsen

Lovisa och jag var ganska trötta när vi kom fram till botten av skidbacken. Sedan en timme var liftarna stängda så vi var nästan ensamma i området. Vår nyfikenhet stillades av att titta på anläggningen och jag kunde dessutom förklara för min dotter hur liftarna fungerade. Jo, jag åkte slalom 1986 då jag var iväg med kompisar en vecka. Där stannar min visdom och erfarenhet av skidåkning och alpin verksamhet...

Skidshopen där vi under fredagen ska hämta ut vår hyrda utrustning
Säfsens ödsliga och övergivna skidbacke
Knapplift i Säfsen
I virrvarret av liftarnas vajrar
Inte för mig (eller någon i mitt sällskap)

Vi var nöjda med det vi sett på vår rekognoseringstur men insåg att det var precis lika långt tillbaka till stugan i Säfsen och att vi behövde hasa oss hemåt innan mörket gjorde sitt intrång i nejderna.

Här borde nog alla i familjen Jansson vara under de två dagarna i Säfsen

Nu laddar vi för middag på restaurangen och sedan kryper vi nog ihop i stugans härliga bastu. Det sistnämnda är i alla fall något jag klarar bättre än utförsåkning.

Wish us luck!

2 kommentarer:

  1. Good luck, don't break a leg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Risken finns och jag har tänkt på det mer och mer. Om inte för egen del så för någon av de andra i sällskapet. Usch, jag sitter nog och kollar i backens nedre ände...

      Radera