lördag 30 juli 2016

Sommardetaljer

Inte en enda nytagen bild på en hel vecka. Jag lät bilderna från fjällvistelsen gå före och valde att inte flänga runt med kameran under denna publiceringstid. Suget att fånga nya bilder växte och när jag slutligen tillät mig att hålla i en kamera igen valde jag de intima landskapsbilderna som motiv.

En gräsfjäril av någon sort

Min bildexkursion började med en 31 mm mellanring på 135 mm-objektivet och min Canon 1D Mark IV. Den kombinationen har jag aldrig testat förut och nu gick jag ett varv hemma på tomten med syfte att macro-fota de insekter som behagade sitta still en liten stund.

Kanske är det en blombock (hona)
En sorts fluga nere i gräsmattan på en av alla tusenskönor som växer där

Trädgårdens största insektsmagnet har i stort sett blommat färdigt för i år. Lavendeln har fortfarande några blå blommor och så länge de består är framförallt humlorna på plats för att samla nektar.

Lavendel utgör en oemotståndlig lockelse för nektarsamlande insekter
En lyckosam spindel har ett rejält skrovmål framför sig

Det är inte helt plättlätt att fota med mellanringar. Skärpeplanet är tunt och begränsat men jag tycker nog att den mellanring jag valde och 135 mm-objektivet gav lite strulmån, allrahelst då jag klev upp på bländare f/5 eller mindre.

För den sena eftermiddagens långpromenad valde jag en helt annan kombo av utrustning. Jag tyckte lite synd om min gamla 1D Mark III som blivit liggande sedan jag köpte dess efterföljare. Nu tänkte jag att jag bland annat skulle fota de mognande sädesfälten och skruvade på normalzoomen 24-70 mm. Det blir rejält tungt med stridsvagnshuset och den ruskigt stora gluggen. Min Black Rapid-sele avlastar i alla fall nacken så då blir det istället stötmärken på min högerhöft då det skumpar en aning då man promenerar.

Blominspiration fotad rakt uppifrån

Tanken med objektivvalet var alltså att ha möjligheten till vida landskapsvyer. Nu är närgränsen riktigt bra för den gamla normalzoomen så jag kunde fortsätta mitt detaljgranskande av den svenska sommaren i Stigtomtatrakten runt slutfasen av juli.

Normalzoomen gav möjlighet till både vidgade vyer...
...och mer närgångna detaljstudier av t.ex. insektslivet i slutet av juli

Det gamla kamerahuset är allt annat än högupplöst (vilket jag brukar skriva då och då). 3888x2592 pixlar ger inte jättestor strulmån om man som jag brukar publicera bilder som är 2048x1365 här på bloggen. Återigen påminns jag om vilka goa bildfiler det gamla kamerahuset ger då jag sitter med filerna i Lightrooms och Photoshops efterbehandling.

Skira blåklockar bland den utblommade klövern
Gröna nyanser då jag tittade rakt in i majsfältet (softad i efterbehandlingen)
Bakgrunden, jättetisteln och citronfjärilen utgör en riktig färgexplosion

Hur blev det då med de mognande sädesfälten? Jodå, bra. Jag valde att gå förbi Prästgården, Skillra, Mårtenstorp, skroten och strutsfarmen eftersom jag vet att det odlas korn på vissa av åkrarna längst den promenaden. Kornet är så vackert med sina långa spröt och allra helst tidigare under mognadsfasen bjuder det på läckra färger åt det varma hållet. Även vete stod på den fotografiska menyn denna gång.

Vetefält i svartvit tolkning
Kornfält med hästgården Stentorp i bakgrunden
Detaljstudie av kornet
Ännu en bild med Stentorp i bakgrunden men nu från ett annat håll

Det var en aning för varmt för att passa mig under en långpromenad. Solen sken även om det inte var från en klarblå himmel. Senare under kvällen skulle ett molntäcke rulla in och det stod sydväst om mig och stampade under den dryga timme jag var ute.

Renfana i vägrenen med kornfältet i bakgrunden

Det skadar inte att svettas lite, i alla fall inte om man är ute i sin ensamhet och traskar. Att kunna gå i tisha och kortbyxor hör sommaren till och det är härligt att slippa kliva runt i bylsiga ytterplagg för att inte förfrysa. Vintern har sin tjusning men det finns tid för den också. Så småningom.

Sjuprickig nyckelpiga på dikets hundkäx

När jag kom fram på grusvägen mellan skroten och strutsfarmen nådde jag ett rapsfält där grödan definitivt närmat sig mognadsfasen. Frökapslarna rasslade då de torra höljenas innehåll kom i rörelse. Spindlarna hade lyckats sätta upp sina fällor i kanten av fältet där rapsplantorna sträckte sig ut i det fria.

I kanten av rapsfältet hade nästan varje planta ett komplicerat nätbygge som fångat mat åt spindlarna

Jag knipsade av en frökapsel med tanke på att försöka fotografera det någon gång. Återstår att se om jag lyckas.

Ha en fortsatt förträfflig helg!

4 kommentarer:

  1. Rapsfälten är mogna för oljepressen nu tror jag. Gillar rapsen bäst i sitt gula stadium. Det luktar så vidrigt när de börjar mogna tycker jag, tjockt och kväljande. Men förutom den sista lukt-associationen är det ju fantastiskt fina och friska bilder på smått och stort du har fått idag.
    Ha en fin fortsättning på helgen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu stod rapsfältet torrt och helt luktfritt. Jag håller med, det är inte någon tilltalande doft när rapsen mognar. Jag inspirerades av allt det småttiga denna gång vilket inte är någon ovanlighet. :-)

      Radera
  2. Svar
    1. Det blev en härlig promenad med en bildfångst snäppet utöver det vanliga (i alla fall till antalet).

      Radera