onsdag 3 september 2014

Nyköpings Flyg- & Motordag, del 2

Efter det senaste blogginlägget finns det fog att undra var flygbilderna tog vägen. Att skriva om flyguppvisningar och visa bilder på bilar... Kompensationen kommer idag eftersom söndagens Flyg- & Motordag ute på Skavsta kommer att redovisas med flygbilder som både håller sig inom schablonerna och förhoppningsvis också ger någon liten ny twist.




Allra bäst blir naturligtvis en flygbild om den tas där uppe i skyn, bredvid planet som flyger. Näst bäst blir det om man har ett fett teleobjektiv på ett stativ. Och sedan ska man aldrig göra som jag gjorde, sitta på backen med handhållen kamera och skjuta lite på måfå. Mitt 100-400 är mjukt längst ut på 400-brännvidden och det var i de trakterna jag oftast fotade. Jag insåg att längre slutartider hade varit trevligt för att få fina propellercirklar, istället för till synes stillastående propellrar, så det stativ jag inte tog med mig hade varit smutt.


Roteflygning

Jag försökte hitta några vinklar när jag gick runt på plattan och fotade de markplacerade flygplanen. Dagen började med mitt vidvinkelzoom, 17-40 mm, som fick ett polarisationsfilter längst fram. Tack vare möjligheten att komma nära vissa plan funkade de vida brännvidderna. (Jag kanske skulle haft med mitt fisheye?)




Eftersom jag slagit mig ner på utsiktskullens sydvästra sida hade jag taxibanorna och startbanan alldeles framför mig. Kanske inte de allra bästa bilderna tas när ett plan taxar ut eller in vid flygning men jag fick i alla fall som närmst till planen i samband med detta. Och en bild jag tycker lite extra mycket om visar att det var en hektisk dag på Skavsta där inte bara gamla veteranplan och uppvisningsflygplan var igång utan även den ordinarie trafiken med bl.a. Ryanairs Boeing 737.



Bilderna där planen var i luften försökte jag sikta in där molnkanter fanns i bakgrunden. Dagen bjöd växlande molnighet vilket inte var så tokigt. Hade det varit molnfritt skulle det varit en jämnblå bakgrund, småtrist, och en regntung dag hade allt varit stålgrått, urtrist. Vid ett tillfälle hade vi tjockare moln i norr som solen lyste på och då brukar molnen se mörkare ut än vad de egentligen är. Jag väntade inte förgäves utan fick en bild precis som jag ville ha den. Ett solupplyst plan framför den mörka och något hotfulla bakgrunden. Bilden har en förstärkt kontrast som ger en ännu mörkare bakgrund än vad ögat egentligen såg.



Av alla flygplan på uppvisningen är nog Spitfire den mest legendariska. Vilket flygplan! 1580 hästkrafter i en motor som gör att planet tydligen vrider sig i riktningen som propellerrotationen har i lägre hastigheter. Jag vet att det var en krigsmaskin men kan inte undvika att förföras av linjerna och det massiva mullrande motorljudet.

S31 Spitfire

JAS 39 Gripen var en annan höjdare i dubbel bemärkelse. Dels för att det kom från himlen och lämnade oss efter några minuters uppvisning genom att stiga dithän på nytt. Dels för att farten, manövrarna och ljudet var oerhört mäktiga att ta del av. Vilken kärra och vilket oljud. När den kom emot oss var det ingen större fara men när man fick utblåset mot sig, även på långt håll, möttes nästan trumhinnorna inne i skallen.

JAS 39 Gripen

För flygvapennostalgikerna var Tunnan säkert en extra värmande punkt i uppvisningen. Ett enda flygande exemplar finns kvar och den knubbiga tingesten är t.o.m. jag för ung för att minnas från barndomsåren boendes i F11:s närområde. Visst har jag sett sådana tidigare i luften men den togs ur trafik på F11 1966 och då var jag bara 1 år. Lansen och Draken var vad jag växte upp med. (Efterföljaren Viggen tjänstgjorde aldrig på F11 men vissa delar utvecklades där.) Man har fått sin beskärda del av ljudbangar.

Tunnan, S29C

Ett inte så stridsplans-spektakulärt plan i sammanhanget är den fantastiskt vackra och silverglänsande Daisy. Klassikern DC-3 som varit på besök ute på Skavsta flera gånger tidigare. Hon kom majestätiskt glidande ner för landning och kunde sedan beskådas på nära håll vid platta 4. Tack, jag och många med mig gjorde våra lovar runt den gamla skönheten.


Douglas DC-3, detta exemplar med namnet Daisy

Ännu ett inlägg med bilder långt från naturmotiv i macroperspektiv. Jag laddar om batterierna och hoppas på att fånga några naturmotiv för kommande inlägg och tackar för uppmärksamheten!

2 kommentarer:

  1. Bra Lasse!
    Sedan länge var Skavstadagen inbokad i kalendern och givetvis satte jag mig i bilen för att åka dit precis som de två senaste åren. Jag kom till Gullans kiosk/lasarettsbacken. Där började kön. Vid motorvägen gav jag upp och åkte till Svanstabanan och fotade trial istället...
    Åter till Skavsta, de två senaste åren har det inte varit jättemånga flygplan på plats, därför var det surt att se att man i år satsat stort med en massa klassiker, formationsflygning och dessutom JAS... Kul att få bilder och förklarande texter, som vanligt, från detta event som jag hoppas blir minst lika stort nästa år!
    Gillar bilden "Roteflygning" bäst då den ser ut att vara tagen uppifrån vilket ger en ny dimension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kom ju från Stigtomta-hållet så jag åkte in vid den nya rondellen och vägen upp mot Skavsta. Dessutom var jag på plats straxt före 10 (då det började.) Att jag ställde mig på jobbet innebar dessutom att jag inte var medveten om köerna från stan. Vid 13-tiden gick jag till jobbet en sväng och fick en chock eftersom det inte fanns många kvadratmeter ledig asfalts- och gräsyta... Folk stod överallt på "vår" mark och det var nästan så att jag inte kom in genom lagerdörren.
      Eftersom jag inte varit med de föregående åren så hade jag inget att jämföra med. Kul att höra att det tycktes omfattande detta år. Jag hann ju inte med allt jag ville se men lider inte så värst mycket av det. Flygplansupplevelserna var prio för mig och där fick jag så jag blev nöjd. :-)

      Radera