Höstlunch / lunchhöst

På dagarna i solen är det ju alldeles förträffligt trivsamt fortfarande. Sommaren dröjer sig kvar. Svängen förbi Stora Berga på lunchen idag innebar svettpärlor i pannan innan jag var tillbaka inomhus. Jag ser inte det som ett stort problem men omgivningen kanske gör det?

Någon sorts bzzz utanför kontorsentrén

Under min korta promenad slog det mig hur mycket lättare det var att hitta något värt att fota med macro-objektivet när jag gick mot solen. Alltså när jag såg allt i motljus. Omvänt gällde i medljus eftersom jag inte tyckte något såg fotograferingsvärt ut.

Inte förrän jag tittade på bilden vid bildredigeringen såg jag den lilla spindeln...

...som svävade på en tråd under lönnlövet.

Inte kan man gå runt i världen i enbart motljus, eller? För övrigt är höstfärgerna allt påtagligare och vissa lövträd har redan börjat släppa löv till marken. Vid Stora Berga såg jag att kastanjeträdens blad helt gett upp och var endast brunskrumpna rester av sin forna prakt.

Kastanj

En växt som definitivt inte gett upp är brännässlan. De står stora och stolta vid vägkanterna och överallt där man inte vill trampa eller röra sig. Den här årstiden ser det ut som om deras gröna blad får vara ifrån från alla larver som annars täcker deras stjälkar och blad.

Prima brännäslla

Jag räknar med att även denna vecka ska bjuda på dimmiga mornar. Måndagen var sådan i alla fall. Det är med viss spänning och extra uppmärksamhet jag åker till jobbet genom dimman.

Håll ögonen öppna så går det nog bra!