Höstsolnedgång

Innan solen gick ner i söndags kväll hann jag ut med min kamera. Även denna gång satt mitt macro-objektiv på kamerahuset. Dess brännvidd på 100 mm ger tajta landskapsbilder och med åren har jag kommit att uppskatta detta (om jag inte använder objektivet för de närbilder som det är konstruerat för).

Solros vid farstukvisten

Den nedgående solens varma sken är åtråvärt oavsett årstid men nu när hösten är etablerad får den ytterligare en dimension till sin allt mer spröda utstrålning. En sol på nedgång i början av oktober kräver inte något nattvak. Därtill har den för bråttom.

Luggslitna al-blad med solskivan bakom sig

Några moln oroade mig då jag fick för mig att de skulle lägga sig framför solen innan jag hann fota på min korta promenad. Mina steg tog mig över TGOJ-banan och sedan gick jag västerut parallellt med järnvägsspåret. I kvällsljus är detta öppna landskap väldigt sympatiskt. Nästan naturskönt och vackert.

Solnedgång med trädsiluetter söder om Stigtomta

Lite längre västerut ger kvällsdiset sin klang åt landskapsbilden

Grusvägen på andra sidan spåret leder efter en knapp kilometer tillbaka över järnvägen igen. När man klivit över finns inte mycket ljus kvar om man går denna sträcka vid solnedgången. Skogen kantar stigen och där räcker inte ljuset särskilt långt om man vill fotografera. Innan jag gav mig in under trädgrenarna lät jag grinden bli motiv på ytterligare några bilder. Jag har ett helt gäng sådana bilder vid det här laget.

Stigtomta-grind

Grinden med höstlöv i förgrunden och TGOJ-banan i nederkant

Jag laddar kamerabatterierna (och mitt eget inre batteri) till den stundande Gotlandsresan. Denna tisdag borde jag haft med mig kameran om jag vetat att Datarådgivarnas Norrköpingskontor ligger i det gamla industrilandskapet längs strömmen. Jag kommer nog dit fler gånger och då vet jag vad jag kan fylla ut lunchrasten med!