På vägen hem från jobbet såg jag att himlens moln började spricka isär och det "ångade" från låglänta markpartier. Det handlade väl om att det bildades dimma. Jag fick bråttom hem. Klockan var 17.40 när jag var ombytt och klar samt hade en kamera med mitt 50 mm-objektiv runt halsen. Jag kastade mig ut ropandes att jag straxt skulle vara hemma igen.
|
Allén upp mot Åsby |
|
Solnedgång där borta i oskärpan |
Solnedgången är ganska precis klockan 18 en vecka in i oktober. Nu var det inte själva solnedgången som var grejen utan kvällsljuset på den gulnande omgivningen. Snart nog fick jag skruva upp ISO till 800 för att kunna fota med något mindre bländaröppning eftersom jag ville ha mer än ett lövtunt skärpedjup. Omgivningarna på andra sidan TGOJ-banan, 75 meter från mitt hem, är öppna odlingslandskap.
|
Solnedgång vid gården Brink |
Majsfälten är ännu inte skördade. Det gör inget, landskapet ser trevligare ut med grödor på åkrarna. I alla fall om det gäller just majsfälten. Deras stubbar är inte vackra och det blir verkligen brunt i kubik. Det kommer inte att dröja länge innan det är dags att tömma dessa åkrar. Visserligen är det fortfarande varmt men det blir bara fuktigare och fuktigare.
|
Brink till vänster (utanför bild) och Hallbosjön i bildens förlängning |
|
Nyfiken ko på bete i oktoberkvällen |
Bilderna i inlägget presenteras i kronologisk ordning. Vid det här laget har solen gått nedanför horisonten. Den lätta dimman syntes på sina platser, dock inte i så stor utsträckning som jag hoppats. Men ljuset var ändå mjukt och behagligt att använda till höstmotiven.
|
En vy på väg tillbaka mot Åsby, alltså fotad i sydostlig riktning |
|
Enorma mängder fjädermyggor svärmade |
Bilden på myggorna har mycket kraftig vinjettering. Jag har inte lagt på denna själv (vilket är ett "knep" jag annars gör då och då). Bländaröppningarna 1,4-1,6 på mitt 50 mm-objektiv ger denna effekt när jag fotar med fullformatskameran. Nu hade jag kunnat beskära just denna myggbild innan jag lade upp den här, för att slippa de mörka hörnen, men bilden var mer för att visa alla fjädermyggor.
|
På väg upp mot stallet vid Åsby |
Jag har skrivit det tidigare och jag skriver det igen. 50 mm på fullformat är verkligen en fullträff. Ett omfång och ett perspektiv som funkar mycket bra. Även till landskapsfotografering. Jag kan förvisso föredra ännu vidare brännvidder om vyerna öppnar upp men som kompromiss är 50 mm jättebra. Däremot är denna brännvidd väldigt snäv på en croppad sensor, som t.ex. på min 50D-kamera. Varje gång jag använder denna crop-kamera förvånas jag över hur nära allt kommer och hur tajt det blir med objektiv jag annars "vet var jag har".
|
Närgränsen på 50 mm-objektivet är inte supertajt |
|
Vy från nedre delen av hästhagen bort mot Skillra |
Dimman rullade så småningom in så att även jag och min kamera hade nytta av den. Vid vattenreningsverket är man i princip i höjd med Hallbosjön och i detta låglänta terrängavsnitt uppstår dimman först.
|
Kvällsdimma i oktobersolnedgången |
Jag tycker själv att halvtimmen utomhus under torsdagskvällen gav trevliga bilder. Inget revolutionerande men höstvackert. Det var värt att skynda hem från jobbet och rusa ut med kameran. I alla fall för mig. Jag fick ju frisk luft också. Och blev utskälld av en hund. Alltid något :-)
Fina färger rakt igenom. Kvällsdimman blev fin. Aldrig fel med lite frisk luft. Jag skall titta till 25manna i morgon, 10 000 orienterare klafsar omkring i skogarna runt Rudan.
SvaraRaderaJag gillar själv bilderna i inlägget just för ljuset och färgerna. Kontrastlösare än i fullt dagsljus, men inte lika påträngande. Dimman är en komponent som man inte kan vara annat än tacksam för, det är ungefär som med vatten i bilder :-)
RaderaJag blir lite avundsjuk på dig för orienteringstävlingen! Nu är väl det en sport som mer eller mindre är omöjlig att följa ute i terrängen men med så mycket människor vid start och mål måste det finnas mängder av kul motiv! Hoppas du får uthärdligt väder och många fina/roliga bilder.