Jag brottas inte bara med mig själv i början av dagarna utan även med de två yngsta döttrarna som jag ska se till kommer iväg till skolan i rättan tid. Gudskelov är de ännu inte i tonårs-koma så dags. Det dröjer ännu något år. Vi bor så till att det tar 15-20 minuter att gå till låg- och mellanstadieskolan samt knappa 10 minuter till den buss som de från och med högstadietiden måste åka in till Nyköping. De äldre döttrarna har många gånger under åren erbjudit goda chanser till hjärtsvikt när de i absolut sista sekunden kastat sig ut genom ytterdörren och rusat iväg till bussen.
Höst- och vinterdagarna kan i bästa fall erbjuda en dos solsken i samband med lunchrasterna. Då gäller det att få ut nästippen utanför dörren och absorbera ljuset. Det är tråkigt att i skrivande stund så går solskrället ner straxt efter att jag kommer hem från jobbet. Och snart är det mörkt redan innan arbetsdagen är slut.
Men det är dumt att gny. Man kunde har varit son till en gruvarbetare i övre Norrland. Då hade dagsljus varit något att berätta om för varandra under vintern så att fenomenet inte skulle falla i glömska. (Det borde finnas många nattfotografer och studiofotografer norr om polcirkeln.)
Vad ville jag ha sagt? Jo, det gäller att passa på att fota naturen i de små tidsfönster som öppnar sig nu och en tid framöver. Som till exempel på luncherna. Så gjorde jag idag men tyvärr råkade solen vara bakom ett moln den halvtimme jag var ute och gick på Skavsta.
Gårdagens inlägg gav hugg på ett par tillfällen den närmaste tiden då det genomförs s.k. photowalks. Naturligtvis är jag upptagen hela den kommande och nästkommande helgen... Nåväl, det brinner inte i varken busken eller knutarna så jag hoppar på något framtida tåg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar