Read the fucking manual |
Mortel i Kolmårds-marmor, tror jag minsann. |
Lite nervös blev jag när jag tvingades blanda vetemjölsmärken... |
Jäsdags |
Färdigjäst, i alla fall i moment 1 |
Bakbordet kommer från Nyköpings Fanérfabrik, någon gång på 80-talet |
Några snodda snäckor |
Ett himla pillande och degande |
Tråkigast av allt är disken efteråt |
Gräddning i varmluftsugnen pågår |
Belöning? |
Hustrun och barnen tyckte i alla fall om slutresultatet. Jag tillhör de som aldrig skulle drömma om att köpa bröd t.ex. av skolklasser, på marknader och i fotbollskiosker där folk bakat hemma och hystat ner i några påsar. Brrr, usch och fy, vem vet hur hygienen skötts och hur snoriga ungar gått förbi och hostat i degen. Skulle dagens 5,5 timmar och kostnaderna för ingredienserna värderas så kan jag lätt säga att det inte lönar sig att baka hemma. Trött konstaterar jag i alla fall att nu dröjer det ytterligare 10 år innan jag ger mig på att baka igen. Det är skönt att det i alla fall sker med ganska glesa mellanrum...
Det blev i alla fall några bilder under resans gång idag, alltid något.
Ha ha, lite fobier har ingen dött av. Bullarna ser goda ut och. egentillverkade bullar är ju alltid lite godare än grannens. Över fem timmars stök, bra att du hann ta några bilder också.
SvaraRaderaMan skulle kunna påstå att fotograferandet gjorde att baket drog ut på tiden. Men jag vill tro, och därmed påstå, att så icke var fallet. En onödig plåga enär familjen i stort sett aldrig äter bullar...
RaderaBullarna ser goda ut, men jag är faktiskt redo att hålla med dig, om att det nog är förbaskat mycket enklare att köpa sina bullar på affären :) Ha det gott Lasse!
SvaraRaderaTack, man måste se nyktert på saker och ting. Med hänsyn till omaket är baket knappast givande. Måste ju tänka på Pågens och deras möjligheter till överlevnad också! ;-)
Radera