söndag 30 november 2014

Årets sista höstinlägg

Enligt min tideräkning är november en höstmånad och december en vintermånad. Oavsett hur det ser ut utanför fönstret. Söndagen den 30:e november bjöd mycket bättre väder än vad som utlovats så jag är lite besviken på mig själv att jag inte planerat in någon längre utflykt. Ifjol var jag vid Fjällmossen på 1:a advent, snön hängde i luften, det blåste hårt men var i stort sett liknande väder och temperatur som idag.

Blåmes med solrosfrö mellan klorna

Jag tog en sväng med kameran och teleobjektivet runt samhället. Det råder nu ingen tvekan om att inte bara jag utan fler med mig börjat mata våra övervintrande småfåglar. De flesta av dessa trädgårdsfåglar är mesar som tacksamt äter det vi lockar med.

Talgoxe

När jag kommit till Kavlinge satt en liten flock domherrar i ett äppelträd. Allt för sällan ser jag dessa granna fåglar. De är synonyma med vinter och jul i min bok. Nu hann jag lagom ta ett par, tre brusiga bilder på dem innan ett annat gående sällskap skrämde iväg dem. Nåja, jag och de andra flanörerna var hur som helst glada att vi fått se de fina fåglarna.

Två hanar och två honor av domherre i äppelträdet
Röd och grann är domherre-hanen
Och där blev de skrämda till flykt (det ser onekligen lite roligt ut)

Förutom blåmesar och talgoxar domineras Stigtomtas fågelbestånd under vintrarna av pilfinkar. De gömmer sig gärna inne i häckar och buskar och kan föra ett himla liv och vara lite allmänt störiga. Men de är också bra att massattackera ett fågelbord om de hittar något ätbart.

Pilfink i en syrénhäck

Apropå fridstörare så har en av grannkatterna visat sig vara överdrivet förtjust i fågeljakt. Förra vintern var denna lilla honkatt bara unge men nu har hon växt till sig. Jag har försökt skrämma henne, tala henne till rätta och verbalt hotat henne men ingenting hjälper. Hon viker inte en tum från mina fågelbord...

Kattskrälle. Suktar efter småfåglarna i plommonträdet.

Det går helt enkelt inte att få bort jaktinstinkterna ur en katt. Vissa katter är värre än andra, jag vet eftersom vi haft en sådan i min ungdom. Roligt är det i alla fall när katten sitter inomhus på fönsterbrädan och hackar tänder åt fåglarna där ute.

Nästa blogginlägg, när det än blir, skrivs i vintermånaden december och kommer också att bli taggat på det sättet oavsett rådande väder.

4 kommentarer:

  1. Ahhh, domherrar.
    Dessa fåglar jag så gärna vill föreviga, men här bland asfalt och betong är de sällsynta. Dock är mitt favoritmotiv fortfarande en domherre framför en bakgrund med nyfallen snö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så att domherrar för tankarna till ett vitt vinterlandskap. Jag går nog och bär samma önskan som du Stefan. :-)

      Radera
  2. Domherrar ser jag väldigt sällan. Jag har nog aldrig fått med en på bild. Men jag har i alla fall en fin vinterbild med en Grönfink.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du ska ha ett stort plus för den granna vinter-finken. En fin bild som t.o.m. får mig som är erkänt anti snö att längta lite. :-)

      Radera