fredag 8 april 2016

Safari längst Hallavägen

Man ska inte ta för mycket. Inte slösa med superlativ. Vad har man då att ta till när man upplever något alldeles extraordinärt? När egendriven ordinflation förminskat värdet av varje kvarvarande bokstavskombination och man kommer fram till att de enda förstärkningsord som återstår är skit, bauta eller svin. Hur som helst och när allt kommer omkring var fredagskvällens sväng till Harhålet och därefter runt hela Hallavägen näst intill magisk, naturupplevelsebelönande, enormt rogivande och hyfsat fotografiskt stimulerande.

Redan på vägen till Harhålet blev det några tranfotografier

Jag hade riggat en av kamerorna med teleobjektivet samt telekonvertern och lagt bredvid mig på passagerarstolens säte. Kanske skulle något dyka upp som jag kunde stanna och fota från bilen. Mycket riktigt, tranorna gick och spatserade på inte allt för långt håll från vägen. När jag kom fram till vändplanen vid Harhålet tog det inte många sekunder innan nästa udda iakttagelse gjordes i kanten av Yngarens guppande vatten. Under en flyktig sekund såg det ut att komma en enorm flytande bajskorv (ursäkta det vulgära ordvalet, fekalier kan anses som ett lindrigare ord men inte lika slagkraftigt).

En mink kom glidande nära mig 
Efter att ha slingrat sig upp bland all vass blev den medveten om min närvaro och pep iväg igen

Redan några minuter efter att jag lämnat hemmets lugna och trygga vrå hade jag med råge fått ta del av vad naturen kan erbjuda. Ett äkta safari med bil längst en av Södermanlands absolut vackraste vägsträckor, Hallavägen.

Alkvistar speglar sig i kvällssolens glitter på Yngarens vattenyta

Eftersom det hade varit för mycket begärt att även få se bäver så bjöds jag endast på tydliga spår av en sådan. Därefter kom det en gräsand flygande, och det är också precis lagom ospännande om man nu ska gradera fåglar. Ungefär som den extremt pratglada talgoxen som satt i en tall och omöjligen kunde hålla snattran inför sin tilltänkta vårflört.

Halvt genomtuggad al vid Yngarens strand
Inte så spännande men desto mer and-ligt
Talgoxarna är extremt talföra just nu

Huvudanledningen till mitt fredagskvällsbesök vid Harhålet spar jag på att avslöja till ett kommande inlägg. Jag kan bara meddela att jag inte villa försitta chansen och de kommande helgerna är ytterst uppbokade.

På hemvägen fick jag stanna till ett par gånger för att fortsätta dokumentera min safariresa genom den sörmländska myllan. Givetvis efter en noggrann koll i backspegeln så att ingen bakomvarande bil skulle ränna in i mitt kombinerade foto- och safariekipage.

Ett rådjur
Två rådjur


Jag ber att få återkomma med inte bara ett utan två inlägg från denna kalasfina kväll längst Hallavägen i vårskrud.

4 kommentarer:

  1. Låter som du hade en riktigt fin kvällstur. Skall bli spännande att läsa de nästkommande inläggen här. Tur att du hade konvertern med dig. Fin bild på tranparet, kul med den fega minken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var en fin vårkväll. Verkligen. Om jag kan bre på med några rövarhistorier är dock mer tveksamt, däremot håller bilderna ihop med varandra för två kommande inlägg.

      Radera
  2. Den sörmländska landsbygden när den är som bäst. Upplevelser man lever länge på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, så är det verkligen. En kväll som verkligen levererade. Både väder, landskap och natur. Jag behövde den boosten då jag under lördagen tillbringade 8 timmar i Rosvallas multihall som dörrvakt i samband med motormässan...

      Radera