Årets promotionbilder till Gripen

Utanför fönstret strilar septemberregnet ner. Inte långt härifrån hörs det dova ljudet från propellerplanen som utför en flyguppvisning i luftrummet ovanför Skavsta flygplats. Jag tog ett varv i trädgården för att kolla statusen i trädgården, konstaterade att gräsmattan, häcken och plommonträdet borde klippas. Med hänsyn till regnet och att det är samling till flicklagsmatch om ett par timmar får detta puffas framåt ytterligare någon eller några dagar. Nåväl.

Jag tänkte berätta lite om tisdagens fotouppdrag. I utbyte mot ett säsongskort har jag de senaste två åren fotograferat "reklambilder", det som jag tror kallas promotionbilder med ett finare ord, åt Gripen HC. Inför denna säsong har Nyköpings seniorhockeylag klivit in under Nyköpings Hockey Ungdoms organisationsparaply och heter numera Nyköping Gripen Hockey. Min huvudkontaktyta är tidigare ordföranden Magnus Eriksson och han är i allra högsta grad fortfarande involverad i seniorverksamheten trots den nya föreningstillhörigheten. Eldsjäl.

De sju spelare i Gripen som ombads närvara under årets promotion-fotografering

Bilden här ovanför har jag redan läckt ut i sociala medier. Den är tagen med fullformatskamera och mitt fisheye-objektiv. Eftersom bilderna blir närapå cirkulära med denna kombo har jag beskurit bort de svarta hörnen och gjort den kvadratisk. Det låga perspektivet hade sitt pris och jag kan berätta att man blir väldigt blöt av att ligga ner på isen i en ishall. Om jag får förtroendet att fota fler ishockey-promotionbilder måste jag tänka på att ha med mig ett liggunderlag!

En blixt från sidan och en blixt några meter bakom spelaren

Egentligen är jag ute på djupt vatten (om man kan vara det på konstfrusen is) när jag tar på mig att plåta promotionbilder. I synnerhet med studioblixtar. Men om man inte ger sig hän och tar sig ut från den egna fotografiska komfortzonen emellanåt blir det ingen utveckling och inte heller chansen till coola bilder. I studiosammanhang då produkt- och miljöbilder ska fotograferas kan man fixa och småpilla med ljusinställningar i det oändliga för att få det som man vill. Med människor inblandade blir det plötsligt mycket värre. Mycket, mycket värre.

Det önskades lite råare och hårdare bilder också

De spelare som tillfrågats att vara med under en timmes photoshoot behövde direktiv. Hur skulle de stå och vart skulle de titta? De som för tillfället inte befann sig i kamerans inrutade värld fick inte vänta för länge och bli otåliga. Var skulle en eller två studioblixtar ställas för att ge lämplig belysning över scenen? Hur starkt skulle blixtarna slå och hur skulle kamerans manuella inställningar vara? Var skulle jag som fotograf positionera mig? Efter drygt en timmes fotograferande var i alla fall jag helt slut. Energidränerad och osäker på hur bilderna verkligen hade blivit.

Olika formationer med spelare testades

Det är inte förrän hemma vid datorn som det avslöjas hur bilderna verkligen blivit. Och med denna typ av bilder kan man lägga hur mycket tid som helst på retuschering och redigering i efterarbetet och "framkallningen". Där är jag inte supervass. Dessutom är det en annan person som hjälper Gripen med matchannonser, programblad osv. och min förhoppning har alltid varit att han tar hand om bilderna utifrån sina behov beroende på användningsområde. För övrigt är han verkligen grymt duktig på det han gör så det är extra kul för mig att få vara en del av helheten och slutresultatet.

Ett test från min sida att göra en nedtonad och lite brusig bildstil

När vi fotograferat färdigt pratade vi om bilderna och deras användning. Jag fick höra att det var okej att visa allmänheten exempel på vad vi fotat även om jag spontant tyckte att det kanske skulle få bli Gripens sak att avslöja efterhand. Detta inlägg visar endast 7 av de ca 75 bilder jag levererat efter fotosessionen. Hur de ser ut som slutprodukter och exakt i vilka sammanhang de publiceras har jag ingen aning om. Det blir förhoppningsvis bra. Jag och Gripen kommer dock inte att få uppleva ett mittuppslag i Aftonbladets sportbilaga ännu en gång, det är ett som är säkert.

Svartvit tolkning av ett porträtt (som förmodligen används i färg i slutänden)

Det finns garanterat massor att anmärka på när det gäller mina promotionbilder. Och med lite ambitioner och krav på mig själv inser jag att det säkert hade gått att kräma ur en hel del mer under en timmes fotograferande av sju spelare på en konstfrusen is. Det är bara det att när man väl står där med massor av teknik som man hoppas ska funka, och den psykologiska grejen med att ha människor framför kameran, så är det i stunden mer en fråga om att "överleva" så gott det går.

Ganska tacky bildbehandling men bildvinkeln och perspektivet är hyfsat cool

Jag fotade med en fullformatskamera, använde två studioblixtar och flera objektiv för denna photoshoot. De låga bilderna på hela gruppen av spelare tog jag med fisheye eller mitt 17-40 mm-objektiv. För övrigt använde jag mitt skarpa och flexibla 70-200 mm-zoom men det allra skarpaste porträttobjektivet som jag använde i en del bilder är mitt 85 mm/1.8-objektiv. Det sistnämnda objektivet är inte jättedyrt men ack så skarpt och ruggigt bra i vissa sammanhang.

Tidigare år har jag också fotograferat Gripens alla spelarporträtt samt lagbild. Detta är något som inte kommer att ske i år eftersom Nyköping Hockey Ungdom köper denna tjänst från annat håll och deras nyanslutna seniorlag hänger givetvis med på den upphandlingen. Kanske är det lika gott, det var utmanande att stå i dörrhålet till ett 2x3 meter stort massagerum och fota spelarporträtten...