Något försenad söndagsrapport

Det blev aldrig läge att bildredovisa min söndagspromenad igår. Det är väl ändå det minsta man kan begära, va!? Promenaden dröjde och dröjde i väntan på att regnet skulle upphöra. Till slut klarade jag inte av att vänta längre och bestämde mig för att duggregn i februari är så gott som något.

Den lilla bäcken i kohagen är översvämmad nu,

Jag fick stå ut med lite väta uppifrån under en stund men väderprognosen stämde för en gångs skull och det blev uppehåll. Och trots halvknackigt väder med småtaskigt ljus bestämde jag mig för att släpa runt på mitt teleobjektiv (som mår bäst av ganska ljusa förhållanden.) Någon större nytta hade jag inte av teleobjektivet mer än en suddig tita (entita eller talltita, vilket jag inte kan urskilja.)

En liten tita som hade vänligheten att sitta still en sekund för min skull.

Annat var det med fåglarna som hade haft party i holken utanför skroten. Satan i gatan vilket röjarskiva det måste ha varit.

Sicket party...

Den friska luften gjorde gott. Jag hade drabbats av total skrivkramp inför den krönika jag givit mig själv i uppdrag att skriva för bloggen på lokalsporten.se. Trots flera texter i veckan (både i denna och i min fotbollsblogg) brukar det aldrig bli tvärstopp i maskineriet men det var det denna gång innan den välgörande promenaden.

Söndagens regn dröjde sig kvar i björkkvistarna.

Mina tankar klarnade och så gjorde även himlen. Åtminstone för en kort minut. Jag såg solen bryta igenom molntäcket och under närmare en minut kunde jag iaktta februariunderverket, solsken, över Prästgården och Skillra.

I en hel minut sken solen under söndagen. Wow liksom.

Jag fick skruva upp kamerans ISO till lite för höga nivåer för att passa teleobjektivets ljustörst. Det stör förhoppningsvis inte i blogginläggets bilder som har relativt låg upplösning men bruset finns där, jag lovar. Två torkade växter får jag bjuda på. Växtligheten är måhända lite olika i fomerna men färgskalan är orubbligt brungrå just nu.

Brungrått och torrt, det är läget i floran.

Jag ökade lyster och mättnad i bilden för lite mer färg.

När jag började närma mig ett komplett varv på söndagsrundan fann jag mig stående framför Prästgården. Kyrkan tornar upp sig över den annars så platta åkermarken. Det blev några välkända motiv som avslutning och jag ber om ursäkt om du upplever bildinnehållet som tjatigt.

Stigtomta Kyrka

Avslutningsvis ett par svartvita konverteringar. Du noterar väl att jag har med en hel del stående bilder i inlägget? ;-)

Byggnad tillhörande Prästgården

Prästgården och en oplogad del av grusvägen.

Jag tackar för visat intresse och önskar en god fortsättning på veckan!