Som hela denna vecka har kamerautrustningen varit med till jobbet vilket varit praktiskt eftersom det innebär att jag kan välja ut något lämpligt objektiv och få lite bilder i samband med lunchpromenaden. Sedan i onsdags har jag hittat det perfekta målet och det är Stora Berga. Här ser jag fram emot att följa vårens framsteg då det är både snårskog, gamla fruktträd och annan växtlighet som lär röra på sig i takt med ljuset och värmen.
Fredagen bjöd dimma som senare på förmiddagen övergick i regn. Lättande skyar fick jag när jag var på väg tillbaka till jobbet men det var inget jag direkt lyckades utnyttja i mina bilder. Mitt simpla 50 mm-objektiv fick göra så gott det kunde för att fånga några motiv.
 |
| Infartssidan av Stora Berga |
 |
| En svartvit konvertering av de krumma träden |
Jag skrev häromdagen om de gamla fruktträden som växer runt den förfallande tomten vid Stora Berga. Flera av dem tycks ha stått där mycket länge. Det ska bli spännande att se om det är något liv i dem när vi kommer lite längre fram på våren. För övrigt har jag bestämt mig för att dagens inlägg är det sista som jag kan och vill kategorisera som "vinter". Mars är väl en vårmånad?
 |
| Ett gammalt fruktträd. |
När eftermiddagen kommit en liten bit på vägen mot kväll hojtade en kollega till och gjorde mig uppmärksam på att det stod en älg på andra sidan vägen som passerar kontorsfönstren. Tyvärr hade jag inte med mitt långa telezoom utan fick hålla till godo med mitt 70-200 mm-objektiv. Så dagens, och vinterns, sista foton får handla om den tallätande älgen på Skavsta! (De är flera individer på området bl.a. ser vi regelbundet en älgko med kalv som sveper förbi kontoret.)
 |
| Unga tallar är smaskens för en älg. Tydligen. |
 |
| Stannar till och tuggar lite. |
 |
| Om jag ställer mig här så syns jag inte... |
 |
| Tittut, så här ser jag ut. |
Ha en alldeles förträfflig hälg!
Du skojar om att jobba i en bunker... hmmf... men du är något på spåret. Jag skulle mycket hellre känna irritation över att jag aldrig såg solen än som nu - faktiskt bli irriterad på solen. Och när jag dragit ner både jalusier och persienner så är det nästan lika mörkt som i en bunker på min arbetsplats. Vi hade arbetsmiljörond i veckan med ljusmätning på kontoren, och gissa vem som fick bottenrekord på mätningen av sin plats...
SvaraRaderaJag har hört talas om älgar där jag jobbar också men jag har ännu inte sett dem. Jag har förstås försäkrat mig om att mina modiga kollegor är villiga att ställa upp och följa med till bilen OM älgarna skulle få för sig att komma tillbaka på besök.
Jag har något som liknar fobisk skräck för djur med horn. Det är naturligtvis i terapeutiskt syfte jag jobbar på landets största tjurstation. ;D Att tjurarna är avhornade spelar inte någon roll, det är generna som avgör. De är genetiskt programmerade att stångas i anfall likaväl som försvar. (Nej,nej! Jag har aldrig lämnat kontoret för ett besök i stallarna...)
Ja, jag lovar att det var ett skämt! Priset man får betala för att sitta vid ett fönster (blänk i datorskärmen eller kisande ögon) är värt det. :-)
RaderaJag är inte det minsta orolig för älgarnas närvaro. Tycker det är 10 resor värre med alla huggormar som brukar slingra förbi på somrarna. Nu jobbar jag varken på en djurpark eller ett terrarium utan föredrar något mindre provocerande för att bibehålla mina sinnen någorlunda balanserade. ;-)