Linudden, del 1

Semester idag. Tyckte jag kunde klämma in en dag där jag först fick lite fotograferingstid och sedan fruktträdklippning i trädgården. Jag tog vara på ett tips jag fick här i bloggen och åkte till Linudden som ligger på södra sidan av Nyköpingsfjärden. Jag har aldrig varit vid Linudden och den kringliggande kustlinjen förut (med undantag av Strandstuguviken.) Däremot får jag alltid samma flashbacks när jag åker ut genom Arnö och mot Strandstuguviken. I mitten av 70-talet åkte vi lantisar skolbuss och då var området där Arnö idag ligger helt och totalt obebyggt. Jag minns att vi stannade till och släppte av Mats Hallberg (sedermera golfproffs) vid Branthäll och en klasskompis uppe vid Örstig. Där vände bussen och vi tog en krokig grusväg till en banvaktsstuga längst TGOJ-banan och släppte av ytterligare en klasskompis. Det huset har mer eller mindre hamnat under Saab-lagret ute på Arnö. Åh, så  det var back in the days...

Klicka för att förstora bilden och läs gärna vad de skriver...

Mina förväntningar idag var sippor. De blå vet jag är utslagna men hur var det med de vita? Inte än, skulle det visa sig.Nu fick jag så mycket, mycket mer än bara blåsippsbilder så dagens fototripp blir uppdelad i tre blogginlägg.

Det kryllade av ponnyer vid Örstig. Den här stod dock ensam när de andra krubbade.

Det visade sig att morgonen och förmiddagen bjöd på varm luft och solsken. Men det knirrade och knarrade, knakade och brakade. Inte bara i mina byxor... utan i träden eftersom det blåste minst kuling. Promenaden från parkeringen vid Linuddens naturreservat och längst Sörmlandsleden börjar i en lövskog med allehanda fina lövträd. Dessa resliga träd skavde och svajade något alldeles förskräckligt i den hårda vinden. Men både jag och alla blåsipporna på marken klarade oss från nedfallande grenar.

En vy in mot Nyköping från andra sidan fjärden.

Den spännande marken, som med säkerhet utgjort sjöbotten för inte allt för många århundraden sedan, kryllade av blåsippor. Bilderna på dessa vackra små underverk kommer i ett senare inlägg. Jag sökte min blick upp mot trädens grenar där det var ett väldigt tjatter. Från stjärtmesarnas tjirpande till blåmesarnas och talgoxarnas grälande och de nyanlända bofinkarnas skönsång. En och annan hackspett jobbade också på ljudbilden på sitt alldeles egna sätt.

Stjärtmes. Första fotot jag lyckats ta på denna lilla fågel med sin lååånga stjärt.

Jodå, jag fick en avhyvling av blåmesen.

Bofinkarnas sång är en fröjd nu när de kommit tillbaka till oss i norr.

Här finns det att jobba på för hackspettarna!

Jag hittade ut genom den fascinerande lövskogen och kom fram till Linuddens sommarstugeområde precis vid vattenlinjen där Mellanfjärden breder ut sig innan Stadsfjärden leder in till Nyköping. Jag tog sikte på "De två tornen" som står i kanten av Rosvallas gamla konstgräsplan. Dessa hus är jag van att se men på mycket närmare håll.

"De två tornen", höghusen vid Rosvalla.

Det blåste snålt över fjärden. Ett par änder gjorde vad de kunde för att hålla sig kvar på en brygga och deras närvaro kommer också i ett separat blogginlägg. Däremot visar jag direkt den pilfink som satt mellan sommarstugorna och bokstavligen klamrade sig fast i en gren för att inte blåsa bort.

Kämpande pilfink i kulingvindarna.

Vågorna blir inte särskilt stora i den trånga fjärden.

Vattnet piskade in mot strandens stenar.

Uppe på höjden vid Linuddens slut tog jag sikte på ett fint lusthus. Många fina små stugor kantade vägen fram till vattnet och det måste vara ett guldläge för det fåtal lyckliga som har tomt på Linudden.

Lusthus på Linudden

I bilden ovan skymtas hus i bildens nedre kant. Det är Tjuvholmen på andra sidan fjärden. Längre är det inte över till andra sidan. Jag har inte heller varit ute vid Tjuvholmen tidigare så det får bli ännu ett framtida litet äventyr. (Som jag kommenterade hos en annan Nyköpingsbloggare häromdagen.)

På andra sidan fjärden ses Tjuvholmen.

Dagens utflyktsrapport får en punkt här. Del 2 kommer att handla om de två änder som jag fann ute på en brygga vid Linudden och del 3 visar de blommor jag fann i lövskogen samt en liten titt på närliggande Örstigsnäs.

På återhörande!