Balans & harmoni

Det börjar nog att vara läge att läsa om Göran Segeholms bok "Konsten att ta vinnande bilder". En alldeles utmärkt bok även om jag inte har så många andra fotoböcker att jämföra med. När det kommer till just bildkomposition är jag fortfarande i inlärningsfasen och bryter jag mot gängse normer så är det troligtvis helt ofrivilligt. Det sägs ju att när man kan reglerna hur en välkomponerad och välbalanserad bild bör skapas så kan man därefter testa att passera gränserna för att få dynamik i bilden.

När jag som idag tar med mig macroobjektivet vet jag att grodperspektivet och det snäva närbildsformatet ger mig en tacksammare uppgift vid bildkompositionen. Det finns inte lika mycket att tänka på som i t.ex. stadsmiljö, landskap eller folksamlingar. Tycker jag.

För att snäva ner det ännu mer har jag valt att göra dagens bilder svartvita. Nu plötsligt handlar det bara om lupinernas linjer och vattendropparna. Linjerna ska förhoppningsvis ge balans i bilderna och avsaknaden av färger ger kanske mer harmoni i bilden. Nu är förvisso grönt en lugnande färg...

Med hjälp av närbildens snäva utsnitt är det valet av skärpepunkt som blir avgörande för bildens balans och harmoni för mig. Sätter jag skärpan på fel ställe skaver det liksom om ögat och betraktarens hjärna hellre hade sett den någon annanstans, t.ex. där linjerna och kompositionen annars skulle placerat bildens "centrum".

Mossa som "blommar"

När jag jobbar med mina sportbilder, framförallt fotboll, så har jag intuitivt fått en känsla för hur jag ska beskära bilderna. Vid sportfotografering kan jag sällan unna mig lyxen att regissera aktörerna så att de hamnar där jag vill utan det är mer tur om jag kan förutse vad som ska hända och trycka av någorlunda vid rätt tillfälle för att fånga situationen. Jag beskär 95% av de sportbilder jag visar och då försöker jag dels hålla bilden och situationen så snäv som möjligt, dels öppna bilden i rätt ände så att balans uppnås. Jag visar ett par exempel här nedan även om jag inte är nöjd med vilken bild jag i alla hast valde för att leda mina teorier i bevis.

Obeskuren (endast upprätad och minskad till 2048 pixlar i bredd)

Beskuren så att spelarna är på väg in i bilden (nära tredjedelsregeln i alla fall.)

Som du ser är jag lite för tajt i bildens överkant där den framrusande spelarens huvud nästan "slår i" bildkanten. Men jag har gjort detta för att bibehålla bildens förhållande mellan långsidans och kortsidans längd och samtidigt få bollhållaren att vara så nära den tredjedel av bilden som gör att hon är vänd med sin rörelse in mot den "öppna" delen av bilden.

Jag vet inte om mina tankar går fram till dig eller har någon substans men förmodligen har du som hållit på ett tag med fotografering dina egna tankar om bildkomposition och hur man får balans i bilderna. Harmoni behöver inte innebära att man ska undvika kaos, men även bland röran och de många detaljerna tror jag det gäller att hitta ordning för att bilden ska landa hos betraktaren.