Söndagspromenad vid Fjällmossen

Efter en vecka som eskalerat med mer och mer att göra satte jag ner en fot och bestämde att söndagen banne mig skulle bli en dag med återhämtning och att bara vara. Finns det någon bättre plats för återhämtning och att bara vara än i naturen?

Revfingerört

Jag fick med mig hustru och de två yngsta döttrarna (efter visst tjat) och vi åkte till Fjällmossen där jag var första advent 2013. En solig men ytterst kylig dag i den hårda blåst som då drog genom skog och mosse. Jag skrev en del om naturreservatet i det blogginlägget.

Björnbärssnabbvinge

Idag åkte vi i 21-gradig förmiddagsvärme med en sol som till och med gassade. Ryggsäcken förvandlade ganska snart t-shirtens rygg till en svettgenomdränkt tygtrasa. Men kamerautrustning och fika måste ju med vid ett sånt här tillfälle, eller hur!?

Blåbär

I skiftet november/december var det knappast några insekter eller blommor att fota. Nu när våren är på väg att övergå i försommar förvånades jag över hur många skogsfjärilar som höll igång. Vintern 2012/2013 var inte snäll mot blåbärsriset i våra trakter men denna vinter har varit desto mildare så skogens golv täcktes av välmående och härligt grönt blåbärsris.

Kopparorm, en liten rackare på ca 5 cm

Jag har haft stor glädje av den flora jag fick av min förståndiga storasyster i födelsedagspresent häromdagen. Inte så tokigt en dag som denna när man sitter och tittar på bilderna och inte har en aning om vad växterna heter. Visst går det att googla men om man inte har en aning vad man ska söka efter är det lite klurigt emellanåt.

Björnbärsranka

En del kan jag om insekter och växter men när det kommer till blommor och fåglar har jag stort utbyte av en bok eller två att bläddra i. Och alltid lär man sig något nytt genom att vara lite nyfiken och vilja veta vad det är man ser ute i naturen.

Vandrare i möte på stigen

I Kolmårdsskogarna på gränsen mellan Södermanland och Östergötland möts Sörmlandsleden och en av de leder som går i grannlänets territorium. Roligt att möta vandrare som alldeles uppenbart har Norrköping som hemvist (utifrån deras dialekt) och tänka på hur Kolmården tidigare hyst både rövare och fungerat som en geografisk barriär mellan landskapen.

Ännu en vackert grönskimrande björnbärssnabbvinge

Idag valde jag att börja med mitt macro-objektiv och det fick sitta på kameran under hela promenaden. Nu traskade vi nästan uteslutande i skogen och teleobjektivet hade nog inte haft så många motiv att fånga idag. Vi tog samma stig som jag gick tidigt i vintras eftersom den bedömdes vara lagom lång för tjejerna.

Ormbunke

Vi kom fram till den lilla sjön som ligger så vackert och där de fina vindskydden är placerade. Tyvärr var det upptaget där så vi fick skjuta på fikat ytterligare en kilometer. Däremot fanns det lite andra motiv längst sjökanten.

Larv på vasstrå

Skvattram

Skvattram

Oidentifierad buske med härlig färg i knopparna

Vi närmade oss den stora mossen och även där är ju växtligheten annorlunda. Nu måste jag vid nästkommande Fjällmossenbesök hitta den stig som leder till de spänger som går rakt över mossen. Det skulle vara häftigt att gå där!

Ytterligare någon form av ormbunke

Tuvull

Vi packade in oss i bilen och tog oss hemåt längst slingrande och smala grusvägar. Men väl ute på landsvägen som går mellan Jönåker och Kvarsebo valde jag att svänga ner mot Kvarsebo av ren nyfikenhet. I ett kommande inlägg visar jag några få svartvita bilder från det snabbstoppet och det som också visade sig locka till återbesök!

Ha en fortsatt fin söndagskväll!