Skärhamn

Nästan mätta på synintryck men vansinnigt törstiga åkte vi vidare från Kyrkesund och Härön till det närliggande och mer välbekanta Skärhamn. Inte för att jag varit i Skärhamn tidigare men ortens namn är i alla fall mer etablerat än Kyrkesund. Vi lotsades in på en parkeringsplats i bortre änden av centrum av systern och svågern och de pekade med hela handen på ett ställe som sålde både läsk, kaffe och glass. Det blev en energipåfyllning sittandes på bryggorna nere vid vattnet.

När vi skiljts efter att kaffe och glass slunkit ner, de skulle förberedda middagen, så passade vi ostkust-ufon på att ta en runda borta vid Södra hamnen och Akvarell-museet. Konstverken valde vi att klara oss utan men det fanns en del annat intressant att se.

Havskajaker på en brygga i Skärhamn

Mås på stolpe

Jag började med att använda mitt telezoom. Tänkte att det också skulle få luftas. Har jag nu släpat runt på denna klump vore det ju dumt att inte använda den.

Kyrkan i Skärhamn har haft näsa och mun ritad under tornfönstren.

Vid en av kajerna låg ett fint gammalt segelskepp. Riggen ser komplicerad ut med tampar åt alla håll och kanter. Nu för tiden ser man många seglare strunta i seglen och gå för motor istället och de skulle definitivt bli bortkollrade om de sattes på en av dessa vackra båtar.

Övre delen av riggen på segelfartyget

Vi hamnade på baksidan av museet och där finns en bro över till en närliggande klippa. Kal förstås, det är så det ser ut på västkusten. De fyra "bodarna" tror jag tillhör museet. De ser ut som några funkis-aktiga redskapsbodar. Typ.

Bro och bodar, delar som hör ihop med akvarellmuseet?

Det fanns mycket som är typiskt för Bohuslän att fota där ute på den kala klippan. Ledigheten och värmen hade lockat fram en del båttrafik som gav ett och annat segel i bilderna. Vinden gjorde sig påmind men det var ljumma vindar som på intet sätt var hårda.

Stollar, bada bland alla maneter...

Där borta öppnar sig Kattegatt i en obruten horisontlinje

Yngsta dottern med havsvindar svepande genom håret

Jag höll mig i lä eftersom mitt hårsvall annars skulle fara framför ögonen hela tiden. Eller, vänta nu, det där blev nog en aningen fel. Möjligtvis skulle mina ögonbryn komma lite i otakt av havsvindarna.

Vy över Södra hamnen och in mot centrum av Skärhamn

Ett till synes nytt område av Skärhamn i de norra delarna

På väg tillbaka mot bron bakom museet såg jag en mås som låg och ruvade i sitt bo. Den hade väl valt plats en mulen och regnig dag då inga människor var ute och gick. På en klippavsats en meter upp och med en meter till stigen från bron upp till bergets topp fick måsen nu ligga och trycka när alla besökare snodde runt. Fågeln låg stilla men väste med öppen mun för att freda sig och sina ägg.

Mås fotad på mycket nära håll med 40 mm vidvinkel.

Ett avslutade foto över serveringarna bredvid museet sätter punkt på Skärhamns-inlägget. Efter återföreningen med systern och svågern åt vi skaldjur i form av krabbklor, havskräftor, räkor och så några blåmusslor. Är man på västkusten så är man.

Skärhamn