Västkusten - extramaterial

Det sprittande och sprudlande sommarvädret förra fredagen då Tjörns västra delar utforskades fick en avmattning under några timmar på lördagens förmiddag. För oss andra svenskar kallas vädret vi fick för regn medan de mer luttrade västkustborna tyckte att det var en aningen förhöjd luftfuktighet. De har säkert den inställningen för att kunna förneka att det regnar ganska ofta där borta på andra sidan.

En mulen himmel på Orust

Vy på Orust

Vi tog en sväng in i Orust innanmäte. Bilvägarna på Tjörn och Orust är envist och orubbligt smala och krokiga (med några få undantag.) Mycket att titta på men som bilförare har man jämnt sjå med att framföra fordonet och se var vägen tar vägen. Vårt mål denna lördagsförmiddag blev istället Göksäter där det finns ett "Ullared Mini". Usch vad folk det var och så otroligt okul med shopping. De andra i resesällskapet tycktes dock nöjda och jag tillbringade någon timme med att strosa i omgivningarna utanför varuhuset.

Eftermiddagen bjöd åter solsken och när solnedgången vid 22-tiden inträffat föll temperaturen och dimslöjor bildades längst marken i hästhagen utanför husets fönster. Eftersom jag släpat med mig mitt kamerastativ till västkusten så fick det följa med ut på en sväng ner till ena änden av hästhagen. Skymningsfotografering med stativ har jag inte ens varit nära att prova tidigare.

Hästarna blev nyfikna och fundersamma på vem som stod i skogsbrynet

Dimslöjorna kom och gick på ängen, hästarna likaså

Den sista varma färgtonen på kvällshimlen

En fantastiskt trivsam tripp fick sitt slut under söndagen då de dryga 40 milen hem genomfördes på överfulla vägar. Tyvärr har trafikflödena ökat så till den milda grad att minsta lilla grej gör att köer bildas på E6, väg 40 och E4. Kör någon bilist för tveksamt och långsamt blir det nästan tvärstopp. Kräver fullkomlig koncentration och uppmärksamhet och därmed blir det en koncentrationsövning under de 4 timmar det tar att sträckköra Stenungsund-Stigtomta.

Nu lämnar jag västkusten bakom mig för den här gången och hoppas det inte dröjer innan vi får återse bohus klippor!