söndag 30 mars 2014

Ett mer luggslitet inlägg

Här sitter jag med dåligt samvete för att så mycket av dagen redan hunnit gå och jag har inte gjort ett skapandes något. Eller rättare sagt har jag ju fixat med gårdagens bilder och dragit fram klockorna den där timmen som försvann någon gång i natt. Bilderna kunde jag inte jobba med igår eftersom datorn stod upptagen i över ett dygn med att göra en totalbackup och övergången till sommartid är inte så mycket att säga om, den kommer oavsett om jag vill eller inte.

Lördagen innehöll den sedvanliga fotbollsresan till Björkvik för tjejernas sista inomhusträning för denna vintersäsong. Jag fick se en annan sida av Björkvik tack vare ett stickspår jag valde under min promenad. En sida som inte är särskilt smickrande för Björkviksbygden. Men först hann jag en sväng inne i skogen där värmen och våren var påtaglig!

Jag nyser, ögonen rinner och svider och "nu är det vår".
En vacker citronfjäril har slagit sig ner på en tallpinne för att vila en stund.
Vinbärsfuxen är en vacker liten fjäril med fina, brutna vingkanter.

På väg ut ur skogen nådde jag en bäck och på dess motsatta sida stod ett litet torp som säkerligen har ett par sekel på sitt samvete. Synd på den bakre tillbyggnaden som ser ut att vara mer sentida. Nu kunde jag inte fota torpet från någon annan vinkel tack vare bäcken men hade annars gärna fångat en bild från ingångssidan.

Ett gammalt torp i utkanten av Björkvik.

Jag skrev inledningsvis att jag fick se en mindre smickrande sida av Björkvik. Det är nog snarare så att de återstående bilderna i dagens inlägg skulle kunna tolkas som en betraktelse av obygd och förfall. Det är nog inte riktigt sant när det gäller Björkvik även om det är en "håla" precis som många andra mindre orter runt om i vårt avlånga land.

Och där blev den stående. År efter år.
Vi tror men på vårt eget vis. / Var och en blir salig på sin tro.
Länge sedan senaste biltvätten.
Mossan har etablerat sig på framrutans nederkant.

Nu ska jag ut i våren och göra ännu ett nedslag i en blåsippsbacke. Tackar en kompis för tipset om en blåsippsbacke och kryper ner i floran med macro-objektivet framför ansiktet!

4 kommentarer:

  1. Synd på en gammal Ford Fairlane. Jag har nog aldrig lyckats fånga en citronfjäril på bild. Så fort jag lyfte kamera flyger dom i väg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blev lite övermodig när jag under några minuter försökte fota en flygande citronfjäril... Hybris på nivåer som sällan ses! :-)

      Radera
  2. Att mossan vinner över skroten ser jag som ett bra tecken på naturens överlägsenhet. ;)
    Hoppas du får en fin dag i blåsippsbacken. Kalkhaltig jord tror jag är största förklaringen till var blåsipporna trivs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tar med mig delar av familjen och gör ett besök vid Yngarens strandkant där det enligt uppgift står fullt med blåsippor på en närliggande kulle. Vi får oss en fin promenad på väg till blåsippsbacken och det är en bonus som smäller högt också! :-)

      Radera